Några ord med Nils Karlson, Ratios vd och grundare

Forskningsinstitutet Ratio har under de senaste åren utvecklats starkt, med många nya projekt, medarbetare, publikationer, seminarier och involverade samhällsaktörer.

Nils Karlson, vd Ratio och professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, grundade forskningsinstitutet Ratio år 2002. Här berättar han mer om verksamheten, dess syfte, historia och om nästa steg.

Du grundade Ratio som forskningsinstitut år 2002. Kan du berätta mer om det?

– Ett öppet och fritt samhälle behöver oberoende kunskapscentra. Nya idéer möter ofta motstånd från etablerade intressen och ingrodda föreställningar. Det gäller i samhället i stort, men också inom forskningen. Detta var ett grundläggande motiv bakom grundandet av Ratio.

– Ett annat och kanske minst lika viktigt skäl var att forskning med Ratios inriktning helt enkelt saknades eller var underförsörjd. Vår tvärvetenskapliga och aktörsnära forskning om marknadsekonomins processer, entreprenörskap och institutionell förändring var och är unik. Redan tidigt lade vi även stor vikt vid att föra ut forskningens resultat och sprida kunskap som skapar förutsättningar för ökad rationalitet och mer välgrundade beslut inom politik och näringsliv.

 

Vilken var din vision med grundandet?

– Genom att bidra till en mer dynamisk syn på marknader och samhälle, liksom till inställningen att reformer är önskvärda och möjliga, hoppades vi kunna bidra till ett bättre samhälle för alla. En av de viktigaste förutsättningarna för mänsklig blomstring är att villkoren för att starta, driva och expandera företag är ändamålsenliga.

 

Är det samma vision i dag?

– Utan tvekan. Forskning med Ratios inriktning är fortfarande underförsörjd, särskilt när det gäller forskning om arbetsmarknad, lönebildning och kompetensförsörjning. Där och på flera andra områden finns stor förbättringspotential. Sverige är på många sätt ett mycket bra land, men vi skulle kunna bli mycket bättre. Det finns också nya utmaningar i dag som kräver ny och bättre kunskap.

 

Varför är fokus på just forskning om företagandets villkor?

– Helt enkelt för att forskning kring dessa frågor ofta saknas. Samhällsvetenskaplig forskning vid statliga universitet och högskolor är oftast mer inriktade på offentlig sektors behov. Det bedrivs väldigt mycket forskning om problem för anställda på arbetsmarknaden, vilket naturligtvis är viktigt, men väldigt lite forskning om problem för företagande. Företagande är också ofta underskattat som ett bidrag till ett gott samhälle.

 

Varför ska man forska på Ratio? Hur skiljer sig en Ratioforskares vardag från en universitetsforskares?

– Ratio har en speciell kultur som kombinerar prestationer med samarbete och gemenskap. Jag tror att vår tvärvetenskapliga profil, höga vetenskapliga krav och vårt fokus på frågeställningar med stor samhällelig relevans bidrar till detta. Det finns en stor nyfikenhet och stor frihet i forskarnas arbete. Att forskningens resultat faktiskt når ut och kommer till praktisk nytta bidrar också. Vi gör skillnad.

 

Har dina visioner med Ratio uppnåtts?

– Det tycker jag allt, även om det naturligtvis alltid finns mer att göra. Med vetenskaplig kvalitet, relevant forskningsinriktning och effektiv kunskapsspridning till beslutsfattare inom politik, näringsliv och förvaltning har vi bidragit till att skapa förutsättningar för ett bättre Sverige. Vi har också en stark bas i internationella samarbeten och nätverk.

– Sedan starten 2002 har vi producerat en bra bit över 900 publikationer och anordnat mängder med seminarier och konferenser inom ramen för olika forskningsprojekt. Både våra svenska och internationella nätverk är starka. Vi har också producerat ett hyggligt antal professorer, docenter och doktorer samt haft ett hundratal forskningsassistenter som sedan gått vidare till jobb inom akademin, politiken, näringslivet och förvaltningen. Så viss nytta har vi nog åstadkommit när det gäller mänsklig blomstring och förbättringar i företagandets villkor.

 

Vad är nästa steg?

– Helt enkelt att fortsätta och förbättra det arbete vi påbörjat. Det handlar om att utveckla själva forskningen och dess samhällsrelevans, ytterligare stärka våra internationella samarbeten och förbättra vår finansiering och våra nätverk. Självklart kan vi även bli bättre på att nå ut med våra resultat, bland annat genom stärkt digital kommunikation.