Veckans Ratio

Veckans Ratio ger nya perspektiv och kunskaper baserade på vår forskning, inte sällan med relevans för dagsaktuella frågor. Genom kortfattade och lättlästa texter av Ratios forskare bidrar Veckans Ratio med ökad rationalitet och förnuft i samhällsdebatten. Texterna uttrycker inte Ratios åsikt utan bygger på de enskilda forskarnas akademiska kunskaper och slutsatser. I slutet av varje bidrag finns länkar som leder till relevanta källor.

Nr 27: Visste du att hur Sverige röstar i Eurovision Song Contest (ESC) speglar vilka länder vi bedriver handel med? Vilka länder ett land har bilateral handel med avgörs inte bara av ekonomiska och geografiska faktorer, utan också kulturella skillnader och preferenser. För att öka kunskapen kring internationell handel har professor Patrik Tingvall, f.d. Ratio, tillsammans med kollegan Ari Kokko undersökt sambandet mellan export, kulturellt avstånd, inkomstskillnader och länder-preferenser. I studien har poängen som länderna gav i ESC använts som variabel för länder-preferenser. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan att ge höga poäng till ett land och att bedriva handel med det landet. Ändrade röstningsmönster korrelerade med ändrade handelsmönster.

Läs mer i Ratio Working Paper No. 183. The Eurovision Song Contest, Preferences and European Trade

Nr 26: Visste du att federalism ofta sammanblandas med centralism och ökad överstatlighet? Det är ett misstag. Federalism kan lika gärna beteckna uppfattningen att politisk makt bör spridas och den centrala makten begränsas. Utmaningen är att hitta den rätta balansen mellan centralisering och decentralisering. Det är precis den diskussionen valet till Europaparlamentet borde handla om. Inom vissa områden så behöver vi ett fördjupat och stärkt samarbete och inom andra områden mindre.

I min forskning har jag visat att när det gäller arbetsmarknad, socialförsäkringssystem, jordbruksstöd och industripolitik bör man bejaka vad som kallas institutionell konkurrens, att länder konkurrerar med skatter, lagar och regler. Detta är områden som bättre sköts på medlemsstatsnivå. Men när det gäller rättsstaten och inre och yttre försvar, liksom gränsskyddsfrågor och hållbarhetsfrågor behöver samarbetet utvecklas och stärkas på EU-nivån. Den här kombination av ett starkare EU-samarbete och ökad institutionell konkurrens kallar jag ”pluralistisk federalism”.

Läs mer i boken Vilket EU vill vi ha? eller i mina forskningsrapporter om den sociala pelaren respektive utstationeringsdirektivet.

Nr 25: Visste du att den svenska socialdemokratin har genomgått flera ideologiska skiften genom sin historia? Idag regerar partiet åt mitten, men ideologiskt blåser vänstervindar inom arbetarrörelsen. Så var det också under slutet av 1960-talet då en genomgripande radikalisering påbörjades. Jämlikhetssträvandena intensifierades och en rad reformer initierades som gav staten och de fackliga organisationerna större makt och inflytande. Vad åstadkom denna radikalisering? Min bok pekar på att den forskning och samhällsdebatt som pågick i detta skede, och som i sin tur utgick från en ny tolkning av verkligheten, var en viktig drivkraft till den radikaliserade politiken.

Läs mer i boken Drömmen om jämlikhet: socialdemokratins radikalisering och den svenska modellens fall 

Nr 24: Visste du att kollektivavtalen i det privata näringslivet har egna regler för tidsbegränsade anställningar som avviker från LAS? Jag har gått igenom kollektivavtalen för drygt 1 miljon löntagare och analysen visar att arbetsmarknadens parter i hög grad har förhandlat fram egna lösningar vad gäller uppsägningstider, anställningsformer och turordning vid driftsinskränkningar. Exempelvis anger många kollektivavtal viss tidviss säsong eller visst arbete som grund för tidsbegränsade anställningar. Sådana anställningar kan därmed omfatta allt från några timmar till flera månader. Även vid driftsinskränkningar avviker kollektivavtalen från LAS. I de studerade kollektivavtalen för arbetare är det exempelvis endast bemanningsbranschen som följer LAS regelverk om sist-in-först-ut utan några tillägg.

Nr 23: Visste du att Ratio hade årsmöte den nionde april? Ratio är en medlemsorganisation och arbetar för att långsiktigt förbättra företagandets villkor i Sverige. Bättre kunskaper på området skapar förutsättningar för bättre beslut. Som medlem i Ratio stöttar du forskning med avgörande betydelse för svenskt näringsliv och Sveriges utveckling. Ratio forskar inom områden som är viktiga för samhällets utveckling och där aktuell forskning saknas eller är otillräcklig.

Läs mer om Ratios verksamhet i vår nya verksamhetsberättelse

Läs mer om att bli medlem i Ratio

Nr 22: Visste du att samma formella utbildning tagen i olika delar av världen inte ger samma kompetens? Därför är det för invandrade arbetstagare med utländsk högskoleutbildning i genomsnitt svårare att komma ur formell överutbildning. Samma grupp är även i högre grad arbetslösa, det gäller särskilt utrikesutbildade från Afrika och Asien. Detta verkar huvudsakligen bero på bristande kompetens relativt vad som efterfrågas på svensk arbetsmarknad. För den som däremot har en svensk högskoleutbildning är det egna ursprungslandet mindre betydelsefullt: Då är det ungefär lika troligt att över tid gå från överutbildning till ett utbildningsmatchat jobb oavsett om personen och dennes föräldrar är födda i Sverige eller inte.

Läs mer i min och forskningsassistenten Emilie Videnords rapport Perspektiv på integration och migration.

Nr 21: Visste du att företaget Ericsson inte hade varit vad det är idag utan Hilda Ericsson, företagsgrundaren Lars Magnus Ericssons fru? Under sin uppväxt på landsbygden lärde sig Lars Magnus Ericsson en typ av återhållsamhet som under hans karriär kom att samspela med ett inneboende mod. Men för att förstå Ericssons framgång är det även viktigt att veta att Hilda Ericsson balanserade och kompletterade sin makes borgerliga värderingar – försiktighet, måttlighet och rättvisa – med de traditionellt kristna dygderna tro, hopp och kärlek. Du kan läsa mer i boken Virtues in Entrepreneurship, där jag utifrån arkivstudier har bidragit med ett kapitel om utvecklingen av just L.M. Ericsson.

Läs mer om boken här och se en video om resultaten här

Nr 20: Visste du att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att såväl arbetstagare som arbetsgivare är organiserade genom kollektivavtal? Lagstiftning och andra regler är uppbyggda så att den som står utanför de etablerade organisationerna saknar det skydd som finns i de flesta andra EU-länder. I boken ”En ny svensk modell” skriver jag och professor Nils Karlson att man i Sverige, på gott och ont, är beroende av fack och arbetsgivarorganisationer för att tillvarata rättigheter och få inflytande. Exempelvis bygger konflikterna runt det lilla Hamnarbetarförbundet på att de inte är en etablerad organisation och därmed har svårt att bli accepterade av vare sig motparter eller andra fack.

Läs mer här

Nr 19: Visste du att utvecklingen av additiv tillverkning, också kallad 3D-printing, har svårt att nå sin fulla potential? Det beror dels på att det har tagit tid för företag att fatta företagsstrategiska beslut om att använda additiv tillverkning. Dels på att själva teknikutvecklingen är präglad av slutenhet och aktörer som försöker att skapa sig fördelar. I ett forskningsprojekt visar jag och doktoranden Tawfiq Shams  att additiv tillverkning i mångt och mycket förblivit en fråga för produktionschefer vilket gör att dess potential vad gäller produktdesign, produktionsprocesser, och materialstrukturer ofta går förlorad. Storföretagen har därmed hamnat på efterkälken. Parallellt med detta försöker företagen som tillverkar 3D-skrivare att hålla uppe priserna genom att utveckla konkurrerande standarder. Detta i sin tur medför att tekniken blir mer kostsam och senare använd än vad som vore möjligt.

Läs mer här och här.

Nr 18: Visste du att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på ledande befattningar i näringslivet? Varför har vi då inte fler kvinnliga chefer i vad som brukar kallas för världens mest jämställda land? Forskning visar att jämställdheten på lednings- och styrelsenivå i näringslivet har förbättrats ganska markant de senaste 20 åren – utan lagstiftat könskvotering. Ändå skiljer sig förutsättningarna för att nå toppen fortfarande åt. Svenska kvinnor verkar om något vara än mer kompetenta än jämförbara män på ledande befattningar – åtminstone sett till ledarskaps- och branscherfarenhet, utbildning och specifika IQ-mått. Däremot tar det längre tid för kvinnor att nå toppen, vilket delvis kan bero på att de i allmänhet tar ut längre föräldraledighet. Vidare har forskning visat att risken för skilsmässor bland kvinnliga chefer ökar ju mer ojämställda hemförhållanden de har. Kanske är jämställda hushåll och generösa rut-avdrag därför viktigare än lagstiftning för att uppnå jämställdhet på ledande positioner.

Vill du läsa mer?

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/41-8-effwakhstkw.pdf

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/46-1-efjr.pdf

http://www.ifn.se/wfiles/wp/wp1146.pdf

https://ssrn.com/abstract=2730207

Nr 17: Visste du att hållbar tillväxt och vinst är allt svårare att uppnå? En anledning till detta kan vara att långsiktiga och riskfyllda investeringar inte värderas. Istället tenderar storföretag att strömlinjeforma processer, slimma organisationen, och fokusera på olika finansiella rapporteringskrav. I boken ”Innovationspolitik för tillväxt” har vi analyserat vilka faktorer som försvårar innovation:
 Radikala produktivitetsökningar verkar bli allt svårare att hitta.
• Regleringsiver bland lagstiftare.
• Innovationers tidscykel är i otakt med näringslivets finansieringscykel eller politikens maktcykel.

Vill du veta mer om dessa faktorer och hur de påverkar innovationer? Läs mer här

Nr 16: Visste du att Professor Jason Potts besökte Ratio den här veckan? Jason Potts är en australiensisk forskare från Royal Melbourne Institute of Technology som forskar om innovationspolitik. Han är Sverigeaktuell med ett förord till en ny upplaga av Ratioskriften Innovationspolitik för tillväxt. Där argumenterar han för att innovationspolitiken bör inriktas mot bättre företagsklimat snarare än subventioner och bidrag. Detta eftersom företag som får stöd inte presterar bättre än bolag som går utan. Detta gäller såväl omsättning, vinst och tillväxt. Vidare har forskning vid Ratio visat att stöd riskerar att ge upphov till företag som sätter i system att söka bidrag. Enligt Potts är det därför viktigt att istället fokusera på breda reformer som skapar verklig förbättring.

Under besöket spelade vi in en Ratio dialogue med Potts där han också berättar om sin kommande bok Innovation Commons (Oxford University Press, 2019).

Titta vidare vidare läs mer

Nr 15: Visste du att Kina har byggt ut mest vindkraft i världen? Men utbyggnaden kantas av problem och policymisstag. Exempelvis producerar Kina bara marginellt mer ström än USA, trots nästan dubbelt så mycket vindkraft. I en ny rapport identifierar jag fem problemområden inom den kinesiska vindkraften:

• Låg nivå av uppkoppling mot elnätet.
• Kvalitetsproblem som gett en stor andel avställda, trasiga verk.
• Oförmåga att exportera trots att produktionskapacitet finns.
• Förseningar och policy som motverkat varandra.
• Låg nivå på teknikutvecklingen med följande oförmåga att patentera.

Den samlade bedömningen i rapporten är att den väg som Kina har valt för sin vindkraftsexpansion inte bör stå som modell för andra länder.

Läs mer här

Nr 14: Visste du att den ursprungliga tanken bakom delningsekonomin var att skapa ett mer hållbart sätt att använda resurser? På senare tid har många plattformar gått ifrån det rena peer-to-peer-tänket där utbyte sker direkt mellan två jämlika parter. Istället har en professionalisering ägt rum där många leverantörer nu är egenföretagare. För att undersöka om hållbarhetstanken finns kvar även efter denna professionalisering, har jag tillsammans med Christofer Laurell, Christian Sandström och Christina Öberg undersökt 121 delnings-plattformar genom att analysera data från sociala medier. Resultatet visar att de plattformar som ofta fungerar som förebilder för delningsekonomin inte har något utpräglat fokus på hållbarhet i sin kommunikation. Däremot kunde vi konstatera att fokus på hållbarhet ofta är kopplat till specifika aktörer som är aktiva inom exempelvis mode, on-demand-tjänster och logistik. Läs mer i vår akademiska artikel som publicerades i tidskriften Journal of Cleaner Production.

Nr 13: Visste du att ett förändrat EU-direktiv riskerar att leda till minskad rörlighet för tjänster inom EU? 2018 förändrades villkoren för företag som tillfälligt levererar en tjänst i en annan EU-medlemsstat, så kallad utstationering. Den tidigare formuleringen om minimilön i Utstationeringsdirektivets hårda kärna ersattes med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna av den här förändringen beror i hög grad på hur detta nya begrepp tolkas: som ersättning på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som lika lön för lika arbete?

I en ny forskningsrapport analyserar jag om förändringen leder till att den inre marknaden stärks genom ett ökat socialt skydd för de utstationerade arbetstagarna eller om den utgör en förtäckt form av protektionism. En slutsats är att tillämpningen av direktivet riskerar att leda till det senare, med minskad rörlighet för tjänster som följd. Läs mer här.

Nr 12: Visste du att Ingemar Ståhl, legendarisk Lundaprofessor i nationalekonomi, påverkade politik, forskning och undervisning inom en rad samhällsområden? Han var mycket insatt i hur den svenska blandekonomin fungerade i praktiken och tog som sin uppgift att utifrån ekonomisk teori analysera ekonomisk politik. Ståhl skrev om försvar, bostäder, energi, industri, utbildning, löntagarfonder och skatter. Likaså uppmärksammade han nyheter inom områden som finansiell och politisk ekonomi liksom rätts- och sjukvårdsekonomi. Ståhl låg dessutom bakom valet av flera Nobelpristagare. I en nyutkommen bok finns ett urval av hans viktigaste skrifter och forskningsöversikter som har sammanställts med hjälp av personer som han har haft nära kontakt med. Redaktörer för boken är Christina och Lars Jonung. Jag har som medförfattare bidragit med ett kapitel.

 
Läs mer om boken här

Nr 11: Visste du att arbetsmarknadsprogrammet på Ratio har en egen rapportserie? I rapportserien publicerar vi forskning på svenska. Att publicera forskning på svenska är en del av Ratios viktiga uppdrag: att utveckla ny kunskap och göra den tillgänglig. Sedan starten 2017 har det inom ramen för arbetsmarknadsprogrammet publicerats 7 rapporter som studerar arbetsmarknadsfrågor ur ett företagandeperspektiv.

Rapporterna har laddats ned 2276 gånger. 2018 avslutade vi med två rapporter som handlade om den svenska anställningsskyddslagstiftningen (LAS). De presenterades på ett av våra öppna seminarium (http://ratio.se/kalendarium/seminarium-las-avsedda-och-oavsedda-konsekvenser/) i oktober 2018. LAS-rapporterna har laddats ner över 500 gånger. Är du nyfiken på vår arbetsmarknadsforskning ur ett företagsperspektiv, läs mer här: http://ratio.se/projekt/arbetsmarknadsprogrammet/

Nr 10: Visste du att ca. 90 procent av dem som förlorar jobbet vid en nedläggning har ett nytt jobb inom ett år? De regionala skillnaderna på andelen som har ett nytt jobb i samma region inom ett år är däremot stora: de varierar rentav mellan 15 och 85 procent.
I vilka regioner kan kompetens från nedlagda företag då tas tillvara? Min forskning visar att de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har hög andel återanställningar inom den egna regionen. Här finns större möjlighet att de anställdas kompetens kan matchas med ett annat företag. Forskningen visar också att det i regioner med en låg andel återanställningar finns ett positivt samband mellan industriell diversifiering och hur många som återanställs efter nedläggning.
Läs mer här: Nyström K. (2018) “Regional resilience to displacements”. Regional Studies 52, 1,:4-22.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). (2013). OECD employment outlook 2013. Paris: OECD. 
Nr 9: Visste du att det är viktigt för svensk ekonomi att Brexit-avtalet blir ambitiöst och heltäckande? Storbritannien är det land där det bor näst flest utlandssvenskar. För dem och handeln mellan Storbritannien och Sverige är det viktigt att Brexit blir så gynnsamt som det går. Brexit kan innebära större frihet för Storbritannien att självständigt besluta om lagar och regler på vissa områden. Men Brexit betyder sannolikt också högre handelshinder och därmed mindre handel, med sjunkande investeringar och försämrad personrörlighet mellan landet och de övriga länderna i EU. Läs mer om Brexits betydelse för Sverige i min och Andreas Hatzigeorgious artikel i Ekonomisk Debatt.
 
Läs mer här: Hatzigeorgiou, A., Lodefalk, M. (2016): Brexflektioner – vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av att Storbritannien lämnar EU?, Ekonomisk debatt, 49(6), 15-27.
Nr 8: Visste du att kompetensförsörjningen är kritisk för Sveriges innovationsförmåga? Sverige behöver växande företag för att fortsätta vara konkurrenskraftigt och för att hävda sig på globala marknader. Samtidigt anger snabbväxande och teknikskiftande företag att det är just bristen på kompetent personal som är ett av de främsta hindren för deras tillväxt. Exempelvis var kompetensförnyelse den främsta utmaningen för hörapparatindustrins omställning till användandet av 3D-skrivare.
 
I boken ”Innovationspolitik för tillväxt” har vi undersökt tre olika förutsättningar för innovation: kapital, kompetenser och institutioner. Våra resultat visar att det finns ett stort behov av reformer som underlättar kompetensförsörjningen.
 
Läs mer här: Sandström, C., Karlson, N., Wennberg, K. (2018) Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.

Nr 7: Visste du att regeringen lägger 27 miljarder på direkta stöd till företag? Trots att det saknas tydliga positiva effekter. I boken ”Innovationspolitik för tillväxt” sammanfattar vi forskning som bedrivits på Ratio avseende innovation, företagstillväxt och företagsstöd inom det femåriga forskningsprogrammet Financing of Innovations.

Vår forskning visar att de företagsstöd som administreras av flera myndigheter har begränsade positiva effekter. Bland annat visar en av studierna att de företag som får bidrag kan få ökade vinster och högre produktivitet på kort sikt, men långsiktiga effekter kunde inte påvisas. Stöden motsvarade mer än tre procent av den svenska statsbudgeten.

Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W, (2018). Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.

Gustavsson Tingvall, P., & Deiaco, E. (Red.). (2015). Tillväxt genom stöd – en bok om statligt stöd till näringslivet (Tillväxtfakta 2015). Stockholm: Tillväxtanalys.

Nr 6: Visste du att Sverige har varit ett framgångsrikt reformland? Under 25 års tid (1985 – 2010) genomförde socialdemokratiska och borgerliga regeringar ett stort antal reformer som sänkte skatter, avreglerade marknader, förbättrade företagandets villkor och ökade valfriheten. Under 17 av de 25 åren satt socialdemokraterna vid makten. Endast den första Reinfeldtregeringen hade majoritet i riksdagen. Ingen trodde att detta skulle vara möjligt, likväl skedde stora systemskiften som skapade tillväxt, ökad välfärd och nya jobb. Förklaringen till hur detta gick till ges i min bok Statecraft and Liberal Reform in Advanced Democracies (Palgrave Macmillan 2018).

Läs mer här: http://ratio.se/nilskarlson/statecraft-liberal-reform-advanced-democracies/

Nr 5: Visste du att högutbildade flyktingar får arbete snabbare än andra flyktingar, särskilt om de flyttar till storstadsregionerna? Redan efter två år i Sverige arbetar 60 procent av de högskoleutbildade flyktingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter fem år i Sverige arbetar 80 procent. Dock har mindre än hälften av dem ett arbete som kräver högskoleutbildning. Jag har analyserat vägen in på arbetsmarknaden för högskoleutbildade flyktingar som anlände till Sverige 2000, 2005 och 2010.

Läs mer här: http://ratio.se/publikationer/vi-kan-battre-arbetsmarknaden-for-nyanlanda-med-hogskoleutbildning/

Nr 4: Visste du att andelen företagare påverkar inkomstskillnaderna i Sverige? Trots att fler blir entreprenörer har entreprenörskap tidigare inte inkluderats i forskningen om inkomstojämlikhet. I en nyligen publicerad studie undersöker vi hur antalet och typen företagare påverkar inkomstfördelningen i samhället. Vi finner att entreprenörskap polariserar inkomstspridningen genom att flertalet egenföretagare har låga inkomster i jämförelse med andra löntagare, medan det omvända gäller för aktiebolagsföretagare. Påverkan sker således främst i svansarna av fördelningen, och den tycks vara som störst för egenföretagare.

Läs mer här: http://ratio.se/hur-paverkar-entreprenorskap-inkomstspridningen/?fbclid=IwAR1mPd-39FAaD4UFJ_l2IWk1DLqxe9lJ8AvriD3H5pa1miFTyz5OVKQ3rmE

Nr 3: Visste du att dagens amerikanska mellanårsval kan påverka Sveriges utrikeshandel? President Trump har bytt kurs för USA:s handelspolitik. Under hans mandatperiod har USA gått från att eftersträva multilaterala avtal till att snarare söka avtal med enskilda länder, och från frihandelssträvanden till mer av merkantilism. Därför har USA nu hamnat i tvister med ett dussintal länder i världshandelsorganisationen WTO, inte minst för att USA har infört extratullar på stål och aluminium. Risken är att detta leder till mer protektionism runt om i världen. Således kommer sammansättningen i kongressen att bli viktig för världshandeln.
 
Läs mer i min artikel ”Den trumpska hästen” i Ekonomisk debatt.

Nr 2: Visste du att Sverige kan få en ledande ställning inom utveckling av koldioxid-infångande teknik? 107 av 113 scenarier som skulle kunna hålla den globala uppvärmningen under 2°C (enligt IPCC*) förutsätter Carbon Capture & Storage, så kallad CCS-teknik, som tar upp koldioxid både ur atmosfären och direkt från utsläppskällor. Tekniken är mestadels fortfarande på experimentstadiet och befintliga försöksprojekt är mycket kostsamma. Med nuvarande utsläppsnivåer kan inte uppvärmningen begränsas till 1,5°C. I vårt working paper ger vi en översikt över teknologierna, deras marknadshinder, samt nödvändiga reformer. Genomförs reformer kan det ge Sverige en ledande roll inom CCS-teknik och hjälpa till att nå miljömålen.

(*Intergovernmental Panel on Climate Change)

Läs mer här: Veckans Ratio 2

Nr 1: Visste du att kvalitativ forskning ökar vår förståelse kring ”varför”? Exempelvis har vi intervjuat tolv företagsledare om deras erfarenheter av LAS i praktiken för att bättre förstå varför företagare ofta är negativa till LAS. Resultaten visar att de är eniga om att ett bra anställningsskydd behövs, men den befintliga lagstiftningen gör det dyrt att värna kompetensen vid neddragningar och att avsluta anställningar av personliga skäl upplevs som i princip ogenomförbart. Det senare leder enligt företagarna inte bara till arbetsmiljöproblem för övriga anställda, utan också till en stigmatisering av anställda som har blivit uppsagda av personliga skäl – och därmed till en oförlåtande arbetsmarknad. – Dr Linda Weidenstedt

Läs mer här: Veckans Ratio 1