Veckans Ratio

Veckans Ratio ger nya perspektiv och kunskaper baserade på vår forskning, inte sällan med relevans för dagsaktuella frågor. Genom kortfattade och lättlästa texter av Ratios forskare bidrar Veckans Ratio med ökad rationalitet och förnuft i samhällsdebatten. Texterna uttrycker inte Ratios åsikt utan bygger på de enskilda forskarnas akademiska kunskaper och slutsatser. I slutet av varje bidrag finns länkar som leder till relevanta källor.

Nr 11: Visste du att arbetsmarknadsprogrammet på Ratio har en egen rapportserie? I rapportserien publicerar vi forskning på svenska. Att publicera forskning på svenska är en del av Ratios viktiga uppdrag: att utveckla ny kunskap och göra den tillgänglig. Sedan starten 2017 har det inom ramen för arbetsmarknadsprogrammet publicerats 7 rapporter som studerar arbetsmarknadsfrågor ur ett företagandeperspektiv.

 

Rapporterna har laddats ned 2276 gånger. 2018 avslutade vi med två rapporter som handlade om den svenska anställningsskyddslagstiftningen (LAS). De presenterades på ett av våra öppna seminarium (http://ratio.se/kalendarium/seminarium-las-avsedda-och-oavsedda-konsekvenser/) i oktober 2018. LAS-rapporterna har laddats ner över 500 gånger. Är du nyfiken på vår arbetsmarknadsforskning ur ett företagsperspektiv, läs mer här: http://ratio.se/projekt/arbetsmarknadsprogrammet/

Nr 10: Visste du att ca. 90 procent av dem som förlorar jobbet vid en nedläggning har ett nytt jobb inom ett år? De regionala skillnaderna på andelen som har ett nytt jobb i samma region inom ett år är däremot stora: de varierar rentav mellan 15 och 85 procent.
I vilka regioner kan kompetens från nedlagda företag då tas tillvara? Min forskning visar att de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har hög andel återanställningar inom den egna regionen. Här finns större möjlighet att de anställdas kompetens kan matchas med ett annat företag. Forskningen visar också att det i regioner med en låg andel återanställningar finns ett positivt samband mellan industriell diversifiering och hur många som återanställs efter nedläggning.
Läs mer här: Nyström K. (2018) “Regional resilience to displacements”. Regional Studies 52, 1,:4-22.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). (2013). OECD employment outlook 2013. Paris: OECD. 
Nr 9: Visste du att det är viktigt för svensk ekonomi att Brexit-avtalet blir ambitiöst och heltäckande? Storbritannien är det land där det bor näst flest utlandssvenskar. För dem och handeln mellan Storbritannien och Sverige är det viktigt att Brexit blir så gynnsamt som det går. Brexit kan innebära större frihet för Storbritannien att självständigt besluta om lagar och regler på vissa områden. Men Brexit betyder sannolikt också högre handelshinder och därmed mindre handel, med sjunkande investeringar och försämrad personrörlighet mellan landet och de övriga länderna i EU. Läs mer om Brexits betydelse för Sverige i min och Andreas Hatzigeorgious artikel i Ekonomisk Debatt.
 
Läs mer här: Hatzigeorgiou, A., Lodefalk, M. (2016): Brexflektioner – vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av att Storbritannien lämnar EU?, Ekonomisk debatt, 49(6), 15-27.
Nr 8: Visste du att kompetensförsörjningen är kritisk för Sveriges innovationsförmåga? Sverige behöver växande företag för att fortsätta vara konkurrenskraftigt och för att hävda sig på globala marknader. Samtidigt anger snabbväxande och teknikskiftande företag att det är just bristen på kompetent personal som är ett av de främsta hindren för deras tillväxt. Exempelvis var kompetensförnyelse den främsta utmaningen för hörapparatindustrins omställning till användandet av 3D-skrivare.
 
I boken ”Innovationspolitik för tillväxt” har vi undersökt tre olika förutsättningar för innovation: kapital, kompetenser och institutioner. Våra resultat visar att det finns ett stort behov av reformer som underlättar kompetensförsörjningen.
 
Läs mer här: Sandström, C., Karlson, N., Wennberg, K. (2018) Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.

Nr 7: Visste du att regeringen lägger 27 miljarder på direkta stöd till företag? Trots att det saknas tydliga positiva effekter. I boken ”Innovationspolitik för tillväxt” sammanfattar vi forskning som bedrivits på Ratio avseende innovation, företagstillväxt och företagsstöd inom det femåriga forskningsprogrammet Financing of Innovations.

Vår forskning visar att de företagsstöd som administreras av flera myndigheter har begränsade positiva effekter. Bland annat visar en av studierna att de företag som får bidrag kan få ökade vinster och högre produktivitet på kort sikt, men långsiktiga effekter kunde inte påvisas. Stöden motsvarade mer än tre procent av den svenska statsbudgeten.

Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W, (2018). Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.

Gustavsson Tingvall, P., & Deiaco, E. (Red.). (2015). Tillväxt genom stöd – en bok om statligt stöd till näringslivet (Tillväxtfakta 2015). Stockholm: Tillväxtanalys.

Nr 6: Visste du att Sverige har varit ett framgångsrikt reformland? Under 25 års tid (1985 – 2010) genomförde socialdemokratiska och borgerliga regeringar ett stort antal reformer som sänkte skatter, avreglerade marknader, förbättrade företagandets villkor och ökade valfriheten. Under 17 av de 25 åren satt socialdemokraterna vid makten. Endast den första Reinfeldtregeringen hade majoritet i riksdagen. Ingen trodde att detta skulle vara möjligt, likväl skedde stora systemskiften som skapade tillväxt, ökad välfärd och nya jobb. Förklaringen till hur detta gick till ges i min bok Statecraft and Liberal Reform in Advanced Democracies (Palgrave Macmillan 2018).

Läs mer här: http://ratio.se/nilskarlson/statecraft-liberal-reform-advanced-democracies/

Nr 5: Visste du att högutbildade flyktingar får arbete snabbare än andra flyktingar, särskilt om de flyttar till storstadsregionerna? Redan efter två år i Sverige arbetar 60 procent av de högskoleutbildade flyktingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter fem år i Sverige arbetar 80 procent. Dock har mindre än hälften av dem ett arbete som kräver högskoleutbildning. Jag har analyserat vägen in på arbetsmarknaden för högskoleutbildade flyktingar som anlände till Sverige 2000, 2005 och 2010.

Läs mer här: http://ratio.se/publikationer/vi-kan-battre-arbetsmarknaden-for-nyanlanda-med-hogskoleutbildning/

Nr 4: Visste du att andelen företagare påverkar inkomstskillnaderna i Sverige? Trots att fler blir entreprenörer har entreprenörskap tidigare inte inkluderats i forskningen om inkomstojämlikhet. I en nyligen publicerad studie undersöker vi hur antalet och typen företagare påverkar inkomstfördelningen i samhället. Vi finner att entreprenörskap polariserar inkomstspridningen genom att flertalet egenföretagare har låga inkomster i jämförelse med andra löntagare, medan det omvända gäller för aktiebolagsföretagare. Påverkan sker således främst i svansarna av fördelningen, och den tycks vara som störst för egenföretagare.

Läs mer här: http://ratio.se/hur-paverkar-entreprenorskap-inkomstspridningen/?fbclid=IwAR1mPd-39FAaD4UFJ_l2IWk1DLqxe9lJ8AvriD3H5pa1miFTyz5OVKQ3rmE

Nr 3: Visste du att dagens amerikanska mellanårsval kan påverka Sveriges utrikeshandel? President Trump har bytt kurs för USA:s handelspolitik. Under hans mandatperiod har USA gått från att eftersträva multilaterala avtal till att snarare söka avtal med enskilda länder, och från frihandelssträvanden till mer av merkantilism. Därför har USA nu hamnat i tvister med ett dussintal länder i världshandelsorganisationen WTO, inte minst för att USA har infört extratullar på stål och aluminium. Risken är att detta leder till mer protektionism runt om i världen. Således kommer sammansättningen i kongressen att bli viktig för världshandeln.
 
Läs mer i min artikel ”Den trumpska hästen” i Ekonomisk debatt.

Nr 2: Visste du att Sverige kan få en ledande ställning inom utveckling av koldioxid-infångande teknik? 107 av 113 scenarier som skulle kunna hålla den globala uppvärmningen under 2°C (enligt IPCC*) förutsätter Carbon Capture & Storage, så kallad CCS-teknik, som tar upp koldioxid både ur atmosfären och direkt från utsläppskällor. Tekniken är mestadels fortfarande på experimentstadiet och befintliga försöksprojekt är mycket kostsamma. Med nuvarande utsläppsnivåer kan inte uppvärmningen begränsas till 1,5°C. I vårt working paper ger vi en översikt över teknologierna, deras marknadshinder, samt nödvändiga reformer. Genomförs reformer kan det ge Sverige en ledande roll inom CCS-teknik och hjälpa till att nå miljömålen.

(*Intergovernmental Panel on Climate Change)

Läs mer här: Veckans Ratio 2

Nr 1: Visste du att kvalitativ forskning ökar vår förståelse kring ”varför”? Exempelvis har vi intervjuat tolv företagsledare om deras erfarenheter av LAS i praktiken för att bättre förstå varför företagare ofta är negativa till LAS. Resultaten visar att de är eniga om att ett bra anställningsskydd behövs, men den befintliga lagstiftningen gör det dyrt att värna kompetensen vid neddragningar och att avsluta anställningar av personliga skäl upplevs som i princip ogenomförbart. Det senare leder enligt företagarna inte bara till arbetsmiljöproblem för övriga anställda, utan också till en stigmatisering av anställda som har blivit uppsagda av personliga skäl – och därmed till en oförlåtande arbetsmarknad. – Dr Linda Weidenstedt

Läs mer här: Veckans Ratio 1