Henrik Lindberg (2012): Företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på arbetsmarknaden (Förstudie till Kompetens för tillväxt)

Skriften innehåller en översikt av tidigare forskning och studier på området. Analysen fokuserar på utbildningsväsendet och dess uppgift att försörja näringslivet med kompetent personal, samtidigt som ungas etablering på arbetsmarknaden underlättas. I förstudien ingår två underlagsrapporter framtagna av Ratio: Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter (2012:2) och Den högre utbildningen och företagens kompetensförsörjning (2012:3).

Slutsatserna i studien är:

  • Brister i utbildningen: huvudorsaken till företagens svårigheter med kompetensförsörjning finns att söka i utbildningarnas brister i kvalitet, effektivitet och relevans.
  • Den stora utbildningssatsningen ger inte önskat resultat: De stora utbildningssatsningar som gjorts i form av förlängt gymnasium, kunskapslyft och kraftigt utbyggd högre utbildning har inte gett den avkastning man förväntat sig.
  • De unga blir allt äldre: Etableringsåldern för gruppen som endast fullgjort grundskolan har stigit mycket mer än för övriga grupper. Även unga med gymnasieutbildning och högre studier blir allt äldre innan de är etablerade på arbetsmarknaden.
  • Fallande kunskapsnivå bland elever i grundskolan: Generellt visar svenska elever en signifikant försämring i jämförelse med andra länder. Skillnaderna mellan svaga och starka elever ökar dessutom.
  • Ökad inträdesålder till högre utbildning: Svenska studenter är i genomsnitt 1,5 år äldre vid inträdet till högre utbildning, jämfört med snittet i OECD-länder. Sedan tar de längre tid på sig med studierna. Effekter blir att de tar examen vid 29 års ålder jämfört med OECD-snittet på 26 år.
  • Skolan ger irrelevanta kunskaper för arbetsgivarnas behov: Många utbildningar är inte anpassade efter arbetsgivarnas behov. Det saknas inte bara konkreta ämneskunskaper och praktiska färdigheter utan också s.k. mjuka kompetenser.
  • Få bryggor mellan studier och arbetsliv: Det svenska utbildningssystemet har begränsade anläggningsytor mot företag och näringsliv. Därtill finns en starkare betoning av teoretiska kunskaper vilket bland annat lett till att lärlingsutbildningen åsidosatts.