An Anatomy of Failure – Wind Power Development in China
Grafström, J. (2021). An Anatomy of Failure – Wind Power Development in China. Quarterly Journal of Austrian Economics, 24(2), 317-347.
Grafström, J. (2021). An Anatomy of Failure – Wind Power Development in China. Quarterly Journal of Austrian Economics, 24(2), 317-347.
China is currently the world’s largest installer of wind power. However, with twice the installed wind capacity compared to the United States in 2015, the Chinese produce less power. The question is: Why is this the case? This article shows that Chinese grid connectivity is low, Chinese firms have few international patents, and that export is low even though production capacity far exceeds domestic production needs. Using the tools of Austrian economics, China’s wind power development from 1980 to 2016 is documented and analyzed from three angles: (a) planning and knowledge problems, (b) unproductive entrepreneurship, and (c) bureaucracy and government policy. From a theoretical standpoint, both a planning problem and an entrepreneurial problem are evident where governmental policies create misallocation of resources and a hampering of technological development.
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2023
Ratio Working Paper Series
This paper examines the influence of volatile electricity prices on the industrial landscape of Europe. The record-breaking prices experienced in the European wholesale electricity market throughout 2022, along with contributing factors such as the surging gas prices, nuclear power limitations, and reduced hydroelectric output, present complexities and challenges to Europe at the same time as a new wave of green industrialization is forming. Drawing from European Commission- and Eurostat data a new tool, the Green Industrial Location Attractiveness Index (GILAI) is introduced that should be helpful for predicting future green industrial establishments. The top three countries for green industrial establishments in Europe are Sweden, Finland, and Austria. A North/South European split with northern countries achieving higher rankings, while southern countries grapple with several factors. Through this analysis, the aim is to contribute to a better understanding of the evolving industrial landscape in Europe and identify strategies to enhance industry competitiveness and sustainability in the face of fluctuating electricity prices.
2023
Ratio.
I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.
Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.