Vilket EU vill vi ha?
Karlson, N. (red.) (2014). Vilket EU vill vi ha?Stockholm: Ratio.
Karlson, N. (red.) (2014). Vilket EU vill vi ha?Stockholm: Ratio.
Vilket EU vill vi ha? Det borde vara den avgörande frågan i valet till Europaparlamentet. Men också i den offentliga diskussionen de år som följer.
I Ratios nya forskarantologi Vilket EU vill vi ha? visas att den svenska utrikeshandeln nästan har fördubblats och ökat välståndet med mellan 3 och 20 procent, tack vare EU och den ökade öppenheten. Dessutom har den svenska rättsstaten stärkts, vilket även stärkt den svenska demokratin.
Samtidigt finns flera stora utmaningar som hänger ihop med bristen på väl fungerande gemensamma institutioner på EU-nivå. Det den inre marknaden, men också säkerhets- och miljöpolitiken.
Frågan är om EU ska bejaka mångfald i enhet, genom fri handel, fria marknader och fri rörlighet inom ramen för ett begränsat överstatligt, federalt system? Eller om EU ska fortsätta att utvecklas i centralistisk riktning med fler gemensamma lagar och regler, inom ramen för ett överstatligt, federalt system, utan en given gräns för överstatligheten? Det är den viktiga framtidsfrågan.
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.
2023
Applied Economics Letters, 1-5.
In this note we study how the share of workers in a corporation located in a high gender wage gap country impacts the wage gap in their home country operations. Our findings support the hypothesis that firms with strong intra-firm linkages to a high gender wage gap country also display a relatively large gender wage gap at home.
2023
Rati Working Paper Series.
In this paper, we build upon a monopsony framework, suggested by Card et. al. 2016, which links firm level productivity and rent-sharing to wage inequality. Specifically, our research questions address i) to which extent labor market concentration across firms (within different types of locally situated industries) affects variation in wages among workers within these firms and industries, and ii) how this variation in turn spills over into economy-wide inequality (measured at the level of local labor markets). Using linked employer-employee full population data for Sweden, and an AKM modelling framework to separate between worker- and firm-level heterogeneity, our results suggest that higher firm-level fixed effects (a measure of rent-sharing) is associated with lower labor market employer concentration, something which affects average wage income among firms accordingly. Addressing wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that reduced average employer concentration in larger cities accounts for almost all variation in the (positive) link between city size-and wage inequality, except for the largest metropolises where it captures around 30-50 percent of variation depending on the income segment that we focus on.