Innovationspolitik för tillväxt
Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W, (2018). Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.
Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W, (2018). Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.
Sverige behöver mer entreprenörskap och innovationer. I korthet handlar innovation om kommersialisering av ny kunskap genom entreprenörskap. Utan innovation blir det svårt för företag att vara konkurrenskraftiga, att höja produktiviteten hos de anställda och i förlängningen att höja lönerna. Etablerade svenska företag behöver dessutom förnya sig för att kunna hävda sig på den globala marknaden.
Ratios stora forskningsprogram Financing of Innovations har undersökt hur samspelet mellan finansiering och entreprenörskap kan förbättras för att underlätta innovationer, konkurrenskraftig produktion och uthållig tillväxt. Vi har undersökt tre olika förutsättningar för innovation: kapital, kompetenser och institutioner.
Vår viktigaste slutsats är behovet av ett ökat systemtänkande med fokus på kompetensförsörjning och marknadsekonomins institutioner snarare än genom riktade ekonomiska stöd eller liknande aktiviteter. Bristen på kapital tycks inte vara det stora problemet. Effekterna av direkt stöd till företag är inte de förväntade – snarare tvärtom. Politikers försök att lösa påstådda marknadsmisslyckanden skapar ofta politikmisslyckanden.
Våra resultat visar att det finns störst förbättringspotential avseende bland annat kompetensförsörjning, arbetsmarknadens flexibilitet, regelbörda, skatter, bostäder, infrastruktur med mera. Det behöves också en tydligare rollfördelning inom innovationssystemet. Fokus behöver flyttas från ”input” till ”output”.
En fungerande innovationspolitik behöver handla om att se till att marknadsekonomins grundläggande institutioner upprätthålls och att olika typer av ”flaskhalsar” försvinner. Det finns ett flertal områden där det finns ett stort behov av reformer. En innovationspolitik för tillväxt måste ge entreprenörskap och företagandets villkor betydligt större roll. Det är viktigt att en reformprocess med denna inriktning kommer igång.
Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W,
2018
Stockholm Ratio
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2024
Springer Cham.
This open access book raises some central questions: Do we need moonshot policies to spur innovation and economic growth? What are the risks associated with such policies?
Economic turbulence, the COVID-19 pandemic, and mounting environmental concerns have paved the way for a renaissance of targeted industrial policy. In particular, the idea that society should be organized around large missions is gaining momentum among high-income economies. However, the authors and editors of this volume contend that this shift has occurred without much critical examination, especially as the European Union has adopted these ideas, and Western economies are now increasingly organizing toward the achievement of large, state-formulated goals.
Recognizing the urgent need for continued scholarly attention to question notions of the mission economy, more than 20 scholars discuss the dangers of top-down/vertical approaches to industrial policy and draw attention to the progress of independent enterprise, entrepreneurialism, and market solutions in a sound economy and society. By critically examining mission-oriented innovation policies, using theoretical perspectives and empirical investigations, the book highlights both the mechanisms behind failed missions and alternative approaches. This is a must-read for policy researchers and policymakers alike.
2023
Working Paper No. 368.
This paper reviews theoretical rationales for mission-oriented innovation policy and provides an empirical overview of extant 28 papers and 49 cases on the topic. We synthetize varieties of mission formulations, actors involved, and characteristics of missions described as more or less failed or successful. 59 percent of the studied missions are still ongoing, 33 percent are considered successful and 8 percent as failures. 67 percent of the studied missions have taken place in Europe, 24 percent in North America and 8 percent in Asia. The majority of innovation projects referred to as missions do not fulfill the criteria defined by the OECD. Results suggest that missions related to technological or agricultural innovations are more often successful than broader types of missions aimed at social or ecological challenges. Challenges regarding the governance and evaluation of missions remain unresolved in the literature. We find no case that contains a cost-benefit analysis or takes opportunity cost into account.