Reala effekter av statligt och privat riskkapital
Sammanfattning
Såväl privata som statliga aktörer erbjuder riskkapital till företag. Vi har undersökt om det framträder några skillnader mellan offentligt och privat riskkapital utifrån investeringarnas effekter på portföljföretagen. Tre centrala resultat är följande:
1. Försäljningen hos företag som mottagit riskkapital (VC) tar fart cirka 2–3 år efter investeringen. Den ökade omsättningen kan främst förklaras av ökad effektivitet
och nyinvesteringar i kapital (exempelvis maskiner och lokaler). Sysselsättningen tycks dock inte öka snabbare än i jämförbara bolag. Detta kan tolkas som att
kapitalet tillsammans med den rådgivning som följer med en VC-investering leder till nyinvesteringar och ökad kostnadseffektivitet.
2. Om vi jämför statliga och privata VC-investeringar finns inga större skillnader. Möjligen finns vissa tecken på att statliga investeringar ger en något svagare tillväxteffekt, men dessa skillnader är ofta för små för att betraktas som signifikanta. En närmare jämförelse mellan det privata och statliga VC-kapitalet indikerar dock att staten oftare håller kvar vid och fortsätter investera i stagnerande företag.
3. Till sist finner vi att de statliga VC-bolagen inte investerar mer i de tidigaste faserna än privata investerare. Detta trots att ett grundläggande motiv till statlig
intervention på riskkapitalmarknaden är att det privata kapitalet antas investera för lite i detta segment.
Detta leder till två slutsatser. För det första ser vi att en närmare analys av exitstrategier för de statliga VC-investerarna vore önskvärd. För det andra menar vi att de teoretiska motiven till statlig intervention på VC-marknaden pekar på att staten bör ligga något tyngre i de tidigaste faserna än de privata investerarna, eftersom det mest sannolikt är här det finns ett finansieringsgap. Vi finner ingen sådan skillnad. Idag är vår kunskap dock begränsad när det gäller den faktiska förekomsten av ett sådant gap och hur det i så fall skulle se ut. Innan nya direktiv om de statliga VC-bolagens investeringsprofil formuleras är det därför önskvärt med en närmare analys.
Vi ser alltså inte några dramatiska skillnader mellan statligt och privat riskkapital vad gäller deras tillväxteffekter. Detta kan både indikera att statliga riskkapitalister
gör ett bra arbete, eller att de kanske tar alltför små risker.
Gustavsson Tingvall, P., Engberg, E., & Halvarsson, D. (2017). Reala effekter av statligt och privat riskkapital. I: B. Falkenhall & J. Lithander (red.), Tillväxtfakta 2016: Perspektiv på kapitalförsörjning – En antologi on företagens fiansiering och statens roll (pp. 75-99). Östersund: Tillväxtanalys.