Typ: Rapporter

Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram

I en ny rapport presenterar forskningsinstitutet Ratio en genomgång av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. Rapporten (nr 17) ingår i det stora forskningsprogrammet Kompetens för tillväxt. Också regeringen konstaterar att samverkan är avgörande för att stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga (Regeringsförklaringen 3 okt 2014).

En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta.

Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda.

Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan.

Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.

Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga.

Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar.

Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.

Programmen som studerats är KK-stiftelsens Företagsforskarskolor, Forskningsprofiler och Expertkompetenssatsningar. Ratios genomgång omfattar ett urval av satsningar inom dessa tre program, urvalet är gjort av KK-stiftelsen. Totalt omfattar de granskade programmen drygt 1,2 miljarder kronor, en knapp tredjedel av de medel stiftelsen beviljat under åren 1995-2013. Studerade program omfattar dock endast drygt 800 miljoner. Samverkanspartners har bidraget med minst 1,1 miljarder kronor, främst in-kind. Totalt omfattar de genomgånga satsningarna ca 2 miljarder kronor.

Företagsforskarskolorna samlar störst andel av externa medel i relation till KKS bidrag. De uppvisar en konkret, men rätt begränsad, effekt på näringslivets kompetensförsörjning i form av industridoktorander som fortsätter att vara anställda i näringslivet.

Kortfattade data från genomgången av fyra företagsforskarskolor:

  • 75,7 miljoner kronor från KK-stiftelsen
  • 131,3 miljoner kronor i medfinansiering från (näringslivs)partners
  • 65 partners, varav 59 som medfinansiärer
  • 46 unika partners, varav 40 som medfinansiärer
  • Totalt 82 forskarstuderande, varav 67 lagt fram antigen en licentiat- eller doktorsavhandling

Forskningsprofilerna har en bredare, men mer indirekt, effekt på näringslivets kompetensförsörjning genom relevant forskning och fler doktorander anställda vid högskolorna.

Kortfattade data från genomgången av elva forskningsprofiler:

  • 386,3 miljoner kronor från KK-stiftelsen
  • 446 miljoner kronor i medfinansiering från (näringslivs)partners
  • 249 partners, varav 160 som medfinansiärer
  • 195 unika partners, varav 123 som medfinansiärer
  • Totalt 344 forskarstuderande, varav 281 lagt fram antigen en licentiat- eller doktorsavhandling

Expertkompetensprogrammen har en begränsad långsiktig effekt på näringslivets kompetensförsörjning, med fler deltagare och fler företag än övriga satsningar, men samverkan på ett mer ytligt plan.

Kortfattade data från genomgången av sex satsningar på expertkompetens:

  • 339,5 miljoner kronor från KK-stiftelsen
  • 575,2 miljoner kronor i medfinansiering från (näringslivs)partners
  • 4 427 partners
  • 947 utgivna kurser med 12 148 deltagare (inkluderar web-baserade kurser)

Ett mönster som upptäckts är dubbelräkningar av resultat i form av forskarexamina. Dubbelräkningarna förefaller utifrån denna studie emellertid vara större mellan satsningar med olika finansiärer (KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och Vinnova/Nutek) än inom KKS egna satsningar. Dubbelräkningar av detta slag påvisar hur svårt det är att urskilja resultat och effekter av enskilda finansiärers satsningar.

Rapporten är författad av Henrik Malm Lindberg, Anne-Sophie Larsson och Nils Karlson, Ratio. Olle Vogel, KK-stiftelsen, är författare till kapitel 3, om KK-stiftelsen tillblivelse, uppdrag och verksamhet.

Rapporten finns att ladda ned på ratio.se eller kompetensfortillvaxt.nu

För mer information, kontakta:

Nils Karlson, docent och VD Ratio
nils.karlson@ratio.se
mob: 070-8670351