Typ: Rapporter

Frågan om ungas etablering har stått i centrum under senare år. Inte minst eftersom etableringsprocessen över tid har blivit mycket svårare och tar längre tid. Unga som vare sig arbetar eller studerar (NEET) får enligt forskning på området både lägre inkomster på sikt, men löper också risk för att få hälso- och andra sociala problem i vuxen ålder.

I rapporten Ungas etablering och kommunala insatser studerar Wazah Pello-Esso, Henrik Malm Lindberg och Jonas Olofsson effekterna av de kommunala arbetsmarknadsinsatser som i första hand riktar sig till ungdomar. Ett motiv till studien är att kommunernas ansvar för frågorna har blivit mycket större sedan 2015 års kommunala aktivitetsansvar. Ett annat motiv är att kommunernas verksamhet på området, trots att den vidgats, inte är särskilt väl undersökt och speciellt inte dess effekter.

Detta är, vad vi vet, den första ekonometriska analysen som visar vilken effekt kommunernas insatser har.

Den empiriska undersökningen görs med hjälp av en ekonometrisk modell där en paneldatametod och en regressionsmodell tar hänsyn till fixa effekter. Modellen ligger till grund för skattningarna när forskarna undersöker sambandet mellan kommunernas insatser och storleken på NEET. Det empiriska underlaget är årliga data om kommunernas insatser som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt registerbaserad statistik om ungas etablerings- och försörjningsvillkor från SCB under åren 2003 och 2014.

Resultaten indikerar att kommunala insatser som syftar till att förstärka humankapitalet hos gruppen unga utanför och insatser som ger mer arbetsplatsförlagd utbildning signifikant minskar gruppens storlek på kommunnivå. Det som mer konkret ger positiva resultat är insatser såsom kommunal vuxenutbildning, kurser, arbetsplatsförlagt utbildning/lärande i form av feriejobb, praktik och kommunala anställningar, och vägledande insatser som studie-, yrkes och arbetsvägledning och matchningsåtgärder.