Working Paper No. 39. Förmögenhetsskatten som symbol
Hansson, Å. (2002). Förmögenhetsskatten som symbol. Ratio Working Paper No. 39.
Hansson, Å. (2002). Förmögenhetsskatten som symbol. Ratio Working Paper No. 39.
Sverige är ett av ett fåtal länder inom OECD som fortfarande beskattar förmögenhet, dessutom betydligt hårdare än de flesta övriga länder med förmögenhetsskatt. Att avvika från andra länders beskattning av rörliga skattebaser – där kapital är den mest rörliga – kan få negativa konsekvenser på bl a sparande och tillgång på inhemskt kapital vilket i sin tur inte bara påverkar mängden genererade skatteintäkter utan även företagsklimat och ekonomisk tillväxttakt. Även om det kan finnas goda skäl att beskatta förmögenhet, bl a för att uppnå en jämnare förmögenhetsfördelning vilket i sin tur kan ha positiva effekter på investeringsnivån och tillväxttakten, får skatten ofta inte avsedda effekter i en global värld där de totala skatterna på kapital varierar mellan länderna. Mycket tyder på att den svenska förmögenhetsskatten istället har kommit att utgöra en viktig symbol för ett solidariskt skattesystem.
Hansson, Å.
2002
Ratio Working Paper
2021
Ekon. Debatt, 49, 30-41.
Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.
2020
Grafström, J., Paulson, R., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt? Ekonomisk Debatt, 2020(6), 64-69.
2019
Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.