Working Paper No. 293: Employment Impacts of Market Novelty Sales
Falk, M. & Hagsten, E. (2017). Employment Impacts of Market Novelty Sales. Ratio Working Paper No. 293. Stockholm: Ratio.
Falk, M. & Hagsten, E. (2017). Employment Impacts of Market Novelty Sales. Ratio Working Paper No. 293. Stockholm: Ratio.
This study investigates the impact of new market product (market novelty) sales on labour demand (employment). Based on a two-output cost function (market novelties and existing products) a relative employment equation is derived with the ratio of labour to material inputs as dependent variables. The relative labour demand model is estimated using biennial data for 25 industries, nine European countries and five time periods (2002-2010) or by use of a sizeclass dataset with broad industry groups. System GMM estimations accounting for endogeneity show that the turnover (sales) of market novelties (in relation to existing products) has a significant impact on relative employment in manufacturing industries. On average, an increase in the relative turnover of new market products by one percentage point is associated with a 1.6 per cent increase in the employment ratio. In contrast, employment in service industries does not benefit from new market products but instead from the intensity with which information and communication technology innovations are used, approximated by the proportion of broadband internet connected employees. When instead the size-class dataset is employed, it becomes clear that market novelties primarily drive employment in small firms.
Falk, M., Hagsten, E.
2017
Ratio Working Paper
2024
Ratio.
Vad händer med jobben när artificiell intelligens (AI) gör sitt intåg på företag och i offentliga verksamheter? Frågan är inte ny men har för många aktualiserats efter att verktyget ChatGPT släpptes för allmänheten den 30 november 2022. Frågetecknen är många och de svar som ges är nästan lika många. I denna bok sammanfattar jag vad befintlig och pågående forskning från mig och andra säger om AI och arbetslivet innan jag drar några slutsatser om utmaningar och möjligheter.
En bok kan inte täcka in alla aspekter. Digitalisering i allmän- het och ökad användning av robotar i industrin påverkar också jobben, men dessa fenomen är inte i fokus i denna bok. För en bredare diskussion hänvisas därför till värdefulla bidrag från andra forskare på området – se gärna avsnittet med lästips och kommentarer. Fokus i denna bok är i stället på forskning om AI:s effekter på arbetslivet: vad som händer med jobben, löner, jobbinnehåll och kompetenskrav. Perspektivet ligger på en liten och öppen ekonomi i Europa.
Hur AI påverkar framtidens arbetsliv är en svår fråga. Under det senaste dryga decenniet har det gjorts flera AI-relaterade genombrott och AI har börjat användas alltmer – i många vitt skilda verksamheter. Och utvecklingen går fort. Till det kommer att AI är rörlig materia och att det än så länge finns relativt lite data och få studier. För forskarsamhället är den rörliga materian och bristen på empiriskt underlag en utmaning, inte minst när det gäller att dra slutsatser om orsak och verkan. Det förklarar varför vi forskare ibland landat i olika slutsatser, där vissa är starkt oroade över AI och jobben och andra ser an framtiden med optimism.
Eftersom AI är en kraftfull teknologi och väntas få stora konse- kvenser behöver vi ändå söka svaren på frågor om hur exempelvis jobb och löner påverkas (Mitchell och Brynjolfsson 2017; Frank m fl 2019; Korinek 2023), detta även om allt behöver tas med en nypa salt. Vi kan dra lärdom av teori och experimentella studier. Vi kan också observera vad som har hänt under det senaste dryga decenniet.
Jag skulle säga att vi var och en – som individer, organisationer och samhälle – behöver fundera på hur vi kan förbereda oss så att vi kan blomstra i närvaron av AI i arbetslivet. Min förhoppning är att denna bok kan vara ett litet bidrag längs vägen.
Första upplagan av boken är tyvärr slut. Men den andra upplagan går inom kort i tryck. För att meddelas när andra upplagan finns tillgänglig, fyll i formuläret här.
2023
Ratio.
I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.
Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.
2023
Ratio.
Mellan 1942 och 1993 snedvreds den svenska bostadsmarknaden av en kombination av regleringar, produktionskvoter, missriktad regionalpolitik och ett oförutsägbart lagsystem. Resultatet blev att bostäder systematiskt byggdes med liten hänsyn till var arbetsmarknaderna och den verkliga efterfrågan fanns. Följden av det blev att städer spreds ut på ett okoordinerat sätt, vilket ledde till ökade infrastrukturella kostnader och starkt ökad pendling. Samtidigt ökade de statsfinansiella kostnaderna för politiken på ett okontrollerbart sätt.
Den i det närmaste slumpmässiga utspridningen av bostäderna kulminerade under 1980-talet och början av 1990-talet. Efter kapitalmarknadens avreglering utbröt ett mycket omfattande byggande av hyresrätter i de delar av landet där befolkningen redan minskade. Samtidigt gjorde subventionerna att incitamenten att bygga i de större städerna försvagades. Efter 1995 fick det till konsekvens att cirka 30 000-50 000 lägenheter stod tomma i den svenska glesbygden, vilket ledde till att staten som stått för lånegarantierna förlorade minst 100 miljarder kronor. Parallellt med dessa tomma lägenheter ledde inflyttningen och den expansiva arbetsmarknaden i storstäderna och de viktigaste regionala centrumen till att prisnivåerna i de delarna av landet ökade mycket snabbt. Särskilt gällde det de centrala delarna av städerna som underförsörjts med bostäder sedan 1942.
Effekterna av detta snedvridna byggande har fortfarande stora konsekvenser i Sverige. I fler än 150 av landets glesbygdskom kvar. Underhålls- och rivningsbehovet för dessa bostäder är i dag mycket stort, och det förvärras av de problem som skapats av att flyktingmottagandet och den så kallade sociala dumpningen som koncentrerats till just dessa struktursvaga kommuner på grund av att de hade ett stort utbud av tomma lägenheter. Samtidigt har prisutvecklingen i den starkare delen av landet under mer än ett decennium lett till en oro för en ”prisbubbla”. Båda dessa faktorer gör att röster i dag hörs för en återgång till det reglerade och subventionerade bostadsbyggande som dominerade perioden 1942 till 1993.
Sett från den empiri som analyseras i den här rapporten skulle en sådan återgång kunna få mycket stora negativa konsekvenser, både statsfinansiellt och för landets fortsatta tillväxtförutsättningar.