Typ: Rapporter

Ladda ner publikation: Yrkesutbildningens irrvägar

Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar – en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20, Yrke, kvalifikation, rörlighet. Ratio.

Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar:

  1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat?
  2. Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär?
  3. Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?

Följande utbildningsformer ingår i analysen: gymnasieskola; kommunal vuxenutbildning; folkbildning; arbetsmarknadsutbildning; yrkesintroduktionsutbildning; yrkeshögskola, universitet och högskolor; privat yrkesutbildning; personalutbildning; och informellt lärande.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar.  Det finns viktiga utmaningar, men också stora möjligheter. Trots satsningar av flera regeringar är det tydligt att yrkesutbildningen utgör ett underordnat system, präglat av kortsiktighet och konjunkturberoende satsningar, brist på tydlig progression och otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer. På många sätt prioriteras fortfarande teoretisk utbildning framför yrkesutbildning.

Det finns många utbildningsformer, men lite struktur. Det gäller såväl de offentligt finansierade och reglerade yrkesutbildningarna som systemet i sin helhet. Systemets utformning försvårar individers yrkesval och yrkeskarriär. Ogenomtänkta behörighets- och antagningskrav, i kombination med låg värdering av icke-akademiska kunskaper vid antagning samt begränsade möjligheter till validering av reell kompetens, skapar återvändsgränder och stängda dörrar. De kortsiktiga planeringsramarna, bristen på eftergymnasial yrkesutbildning och möjligheten till livslång yrkesutbildning och -specialisering bidrar ytterligare till att försvåra yrkesval och yrkeskarriär.

Särskilt allvarligt är att många yrkesutbildningar har otillräcklig arbetslivsanknytning, med alltför lite praktik och lärande på arbetsplats. Bristande engagemang från arbetslivet och motsträvighet från skolvärlden försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.

Yrkeskompetens – det som krävs för att utöva ett yrke – kan inte inhämtas enbart genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme, vilka i huvudsak förvärvas genom arbetsplatsförlagt lärande. Därför behövs samverkan med arbetslivet, praktik och arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesutbildningar.

Avslutningsvis föreslås, baserat på den gjorda analysen, ett antal konkreta reformer för att tillvarata den utvecklingspotential som finns. Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, borde utgöra en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.