Stern: Stort reformbehov av las


Typ: Aktuellt
2020-05-25

Det finns starka skäl och mycket forskning som pekar på att anställningsskyddet behöver förändras, menar Lotta Stern, arbetsmarknadsforskare och professor i sociologi. Forskare på Ratio har studerat las utifrån flera perspektiv.

Företagsledare är eniga om att ett bra anställningsskydd behövs, men att den befintliga lagstiftningen bland annat gör det dyrt att värna kompetensen vid neddragningar. Det visar en intervjustudie där 12 företagsledare har intervjuats om deras praktiska erfarenheter kring Lagen om anställningsskydd (las).

– Studien visade även att de intervjuade i princip upplever att det är omöjligt att avsluta anställningar av personliga skäl, säger Lotta Stern, professor i sociologi och en av forskarna bakom studien. Det, menar de, leder till arbetsmiljöproblem för övriga anställda, men också till en stigmatisering av anställda som har blivit uppsagda av personliga skäl – och därmed till en oförlåtande arbetsmarknad.

Intervjuade företagsledare på mellanstora företag upplever att det är oerhört svårt att säga upp personer som av olika skäl inte fungerar i deras verksamhet, det som i lagstiftningen kallas för personliga skäl. Istället görs omorganisationer så att personer som inte fungerar omplaceras till platser där de gör minst skada, eller så fingeras en arbetsbrist.

– Att företagare ser sig tvungna att ägna sig åt låtsas-verksamhet för att skapa en fungerande arbetsplats är ett utslag av en dysfunktionell lagstiftning. Det är därför helt rimligt att se över las nuvarande utformning, precis som utredningen för en moderniserad arbetsrätt nu gör. Det ligger i både parternas och samhällets intresse.

– Ett ändamålsenligt anställningsskydd ska skydda anställda från en godtycklig uppsägning av anställningen. Det är inte en smal sak att avgöra exakt vad det innebär men bevisbördan som krävs av arbetsgivare i dag går långt utöver vad de flesta av oss skulle anse rimligt. Reformen handlar om att se till så regelverk fortfarande är ändamålsenliga när tider och arbetsmarknad förändras, fortsätter Stern.

Negativa effekter på sysselsättning

Forskning visar att strikt anställningsskyddslagstiftning har negativa effekter på sysselsättning, produktivitet och sjukskrivningar. Det visar en kartläggning av Eva Uddén Sonnegård (2017). Det förklaras dels av att turordningsreglerna gör det svårt för många företag att behålla kritisk kompetens vid uppsägningar, dels att anställda som passat bättre i andra företag blir kvar, dels av att företagen blir försiktiga med att anställa när kostnaden för uppsägningar är hög.

Flera studier visar att det senare främst drabbar ungdomar och andra grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Sverige är här långt ifrån värst – det är länderna i Sydeuropa som Grekland, Italien och Spanien med höga ungdomsarbetslöshetsnivåer. Men även anställda drabbas. Internationella jämförelser pekar på att strikt lagstiftning om anställningsskydd dämpar mobiliteten på arbetsmarknaden (OECD employment outlook 2004, kapitel 2).

Parterna förhandlar redan bort las i en eller flera delar

I hög grad har arbetsmarknadens parter sedan tidigare förhandlat fram egna lösningar vad gäller uppsägningstider, anställningsformer och turordning vid driftsinskränkningar. De 29 största kollektivavtalen berör 1,1 miljoner arbetstagare. I stort sett samtliga avtal hade en ventil som gjorde det möjligt att avvika från turordningsreglerna i las. I de flesta kollektivavtalen anges att särskilda avtalsturlistor kan förhandlas fram vid nedskärningar, visar en studie av Uddén Sonnegård. När det gäller avtalsturlistorna har man i hälften av de studerade arbetaravtalen överlåtit till de lokala parterna att förhandla fram riktlinjer för turordningen.

– Våra intervjuer tyder på att avsteg från turordningsregler översätts till monetär ersättning i form av förlängda uppsägningstider eller avgångsvederlag. Vid arbetsbrist betalar företagsledare för att kunna bevara en konkurrenskraftig verksamhet. Det kan man kanske tycka är oproblematiskt men  givet ett ekonomiskt utsatt läge kan i vart fall jag förstå frustrationen många uttrycker. Det ger en ledtråd till varför las har så låg legitimitet hos många företagare, menar Stern.

Kontakta forskarna:

Lotta Stern,

0761855817, lotta.stern@ratio.se

Henrik Malm Lindberg,

0768587956, henrik.lindberg@ratio.se

Linda Weidenstedt,

0705259953, linda.weidenstedt@ratio.se

Eva Uddén Sonnegård,

0763477540

Läs Ratios studier på området här:

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G. (2018). Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 7) Stockholm: Ratio.

Uddén Sonnegård, E. (2018). Hur flexibelt är anställningsskyddet i kollektivavtalen? (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 8). Stockholm: Ratio.

Uddén Sonnegård, E. (2017). Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet? (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 3). Stockholm: Ratio.

Stern, L. (red.) (2019). En dynamisk arbetsmarknad. (Första upplagan). Stockholm: Dialogos.

Malm Lindberg, H. (2019). ”Avtal eller lag? – vägvalet som gav Sverige lagen om anställningsskydd” i Stern, L. (red.) (2019). En dynamisk arbetsmarknad. (Första upplagan). Stockholm: Dialogos.