Svårt att premiera kompetens
NyheterSvensk lönebildning fungerar i stort bra, men har sina begränsningar när det gäller att premiera bra arbetsinsatser samt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. En företagsnära lönebildning skulle kunna ge en mer dynamisk arbetsmarknad.
Det konstaterar Henrik Malm Lindberg, fil dr och arbetsmarknadsforskare, som idag presenterade preliminära slutsatser från ett pågående forskningsprojekt vid Ratio.
Med lönen som verktyg kan man rekrytera, behålla och utveckla personal. Det förutsätter dock att det finns utrymme att premiera individuella insatser.
– Det är ofta svårt att koppla samman individens prestationer med verksamhetens mål samtidigt som man räknar bort organisationen runt omkring, säger Henrik Malm Lindberg.
– Den faktiska lönen betyder heller inte allt. Därför räcker det inte att introducera resultatbaserad, individuell lönesättning med lönesamtal. Många andrar faktorer spelar minst lika stor roll – rättviseupplevelser av lön och regelbunden återkoppling är några.
De svenska minimilönerna är höga i jämförelse med andra länders, och lönespridningen generellt på den svenska arbetsmarknaden är liten. Här finns ytterligare en koppling till kompetensförsörjning.
– De höga ingångslönerna är ett bekymmer när det gäller ungas inträde på arbetsmarknaden. Sänkta ungdomslöner skulle sannolikt öka företagens vilja att anställa oerfaren arbetskraft, och öka dynamiken på arbetsmarknaden. Det sänker trösklarna för dem som saknar praktisk erfarenhet. På sikt ger det också en kompetenshöjning hos arbetskraften som är mer direkt kopplad till näringslivets faktiska behov, säger Henrik Malm Lindberg.
Projektet Lönebildning för utvecklingskraft har både en kvantitativ ekonometrisk del och en kvalitativ del med fallstudier av företag. Fallstudierna är i stort avslutade och resultaten presenteras vid slutrapportens färdigställande under våren 2014.