What drives OECD countries to adopt COVID-19 restrictive policies? New publication by Wennberg et al

For English, please see further below.

Vad förklarar OECD-ländernas olika beslut om lockdowns, skolstängningar m.m. under covid-19-pandemin?

Inom en två veckor lång period antog närmare 80 procent av OECD-länderna samma icke-farmaceutiska åtgärder såsom skolstängningar och lockdowns. Hur kommer det sig att ländernas åtgärder är så likartade, om implementeringen av dem var resultatet av en beslutsprocess som beaktade respektive lands specifika situation? Varför blev utfallet homogent när länderna är heterogena?

Det har Karl Wennberg, professor vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio, tillsammans med kollegorna Abiel SebhatuStefan Arora-Jonsson och Staffan I. Lindberg, studerat i den vetenskapliga artikeln ”Explaining the homogene diffusion of COVID-19 nonpharmaceutical interventions across heterogeneous” nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) .

Forskarna finner att en regerings politik under pandemin påverkas starkt av den politik som har antagits i andra länder. Även graden av demokrati spelar roll: Medan länder med hög grad av demokrati tar längre tid på sig att anta restriktiv politik, är de mer benägna att anta liknande åtgärder som i närliggande länder. Att följa andra länders exempel snarare än att fatta egna beslut baserade på det egna landets specifika situation kan ha inneburit att länder stängde ner antingen för tidigt eller för sent under pandemins inledande skede. Det betyder att även det omvända kan gällla: Om länder följer varandra när man lättar på, eller återinitierar, den restriktiva politiken, finns det en risk att länder antar en politik som är suboptimal ur ett epidemiologiskt perspektiv.

Med tanke på komplexiteten i beslutsfattande under en pandemi står stater inför ett dilemma gällande hur de ska agera snabbt samtidigt som deras grundläggande beslutsprocesser bygger på att olika politiska överväganden ska balanseras.


New article investigates the adoption of nonpharmaceutical interventions in OECD countries during the early phase of the COVID-19 pandemic

How does behavioral decision making work during the pandemic? Karl Wennberg, professor at Linköping University and researcher at Ratio, has together with collegues studied this in the scientific article ”Explaining the homogeneous diffusion of COVID-19 nonpharmaceutical interventions across heterogeneous countries” recently published in Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

They investigate what drives OECD countries to adopt COVID-19 restrictive policies such as lockdowns and school closures, and find that government policies are strongly driven by the policies initiated in other countries. The level of democracy also matters: While strong democracies are slower to initiate restrictive policies, they are more likely to follow the policies of nearby countries. Following the lead of others rather than making decisions based on the specific situation of the country may have led to countries locking down either too early or too late. Conversely, if countries follow each other when easing restrictive policies or reinitiate such policies, there may be a situation where countries adopt epidemiologically suboptimal policies.

Given the complexity associated with pandemic decisions, governments are faced with the dilemma of how to act quickly when their core decision-making processes are based on deliberations balancing political considerations.

The researchers provide insights for research on international policy diffusion and research on the political consequences of the COVID-19 pandemic.