Search

Arbetskraftsinvandring – vägar framåt

PublicationReports
Arbetsmarknad, Fores, Migration, Patrick Joyce
Arbetskraftinvandring till Sverige_joyce
Download

Abstract

Sverige är ett litet land i utkanten av Europa. Den svenska ekonomin är exportberoende och den långsiktiga konkurrenskraften bestäms av näringslivets innovationsförmåga och tillgång till kompetent arbetskraft. I denna rapport diskuterar nationalekonomen Patrick Joyce de hinder som bromsar arbetskraftsinvandring från tredje land till Sverige – han föreslår även åtgärder för att minska dem. Joyce beskriver även omfattningen av arbetskraftsinvandringen till Sverige, fördelningen mellan olika yrken och arbetskraftsinvandringens betydelse för samhällsekonomin.

Joyce, P. (2019). Arbetskraftsinvandring – vägar framåt. Stockholm: Ratio.

Based on content

Vi kan bättre! Arbetsmarknaden för nyanlända med högskoleutbildning
ReportsPublication
Joyce, P.
Publication year

2018

Published in
Abstract

Rapporten – Vi kan bättre! Arbetsmarknaden för nyanlända med högskoleutbildning – visar hur lång tid det tar för högskoleutbildade flyktingar och flyktinganhöriga att få ett arbete som kräver högskoleutbildning. Studien visar även hur etableringen av högskoleutbildade som flyktinginvandrat till Sverige skiljer sig mellan storstadsregionerna och övriga Sverige. Rapporten är skriven av forskaren Patrick Joyce på uppdrag av Unionen.

Inspiration för integration – En ESO-rapport om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder
ReportsPublication
Joyce, P.
Publication year

2017

Abstract

Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är näst högst i OECD delvis på grund av att Sverige har en ovanligt hög sysselsättning bland inrikes födda, särskilt bland kvinnor. I jämförelse med andra länder har en större andel av invandringen till Sverige varit flyktingrelaterad och flyktingar har svårare att få arbete än andra invandrare i samtliga EU-länder. Det är också sannolikt att utrikes föddas etablering försvåras av att Sverige har en reglerad arbetsmarknad med höga ingångslöner och ett starkt anställningsskydd för tillsvidareanställda samt relativt höga transfereringar till dem som inte arbetar.

I denna rapport jämförs systemen för mottagning, bosättning och arbetsmarknadsetablering av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga i Sverige med systemen i fyra närliggande länder: Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland. De har i likhet med Sverige tagit emot många flyktingar under de senaste åren, även om Sverige tagit emot fler i förhållande till befolkningen (se figur). De har också en relativt reglerad arbetsmarknad och utvecklade välfärdssystem.

Syftet med rapporten är att diskutera om det finns delar av mottagnings- och integrationspolitiken i de andra länderna som Sverige kan lära av, för att förbättra flyktingars etablering på arbetsmarknaden. I många fall saknas tillräcklig forskning för att kunna bedöma hur olika delar av mottagnings- och integrationspolitiken
påverkar flyktingars möjlighet till sysselsättning. Trots det kan andra länders vägval och insatser tjäna som inspiration för Sverige och som vägledning för policyförändringar.

Scandinavia: Refugees at work
Book chapterPublication
Joyce, P.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Germany was the top destination country by far for refugees arriving in the years between 2014 and 2017. But much-smaller Sweden received more asylum applications in relation to its population. The other two Scandinavian countries – Norway and Denmark – also saw significant numbers of asylum seekers in relation to their small populations. Since then, Scandinavian countries have turned to the sizable task of integrating new arrivals into the labour market. Refugees have struggled to find work in the Scandinavian countries. Figure 1 shows the employment rate (per cent) among adult refugees in Sweden, Denmark and Norway by years after arrival in the host country. As shown in Figure 1 only between 20 and 35 per cent of male refugees are working two years after arrival. The share in work increases with each year after arrival but employment generally plateaus after ten to fifteen years, significantly below the employment rate among the overall population. Female refugees need more time than males to find work. They usually have less schooling than their male counterparts and often bear children after arrival.48 Employment among female refugees picks up after some time though.

Refugees have long faced several barriers to finding work in Scandinavia, including lower average levels of education than the domestic workforce, lack of host-country language skills, a limited professional network and discrimination.49 These challenges, combined with the large number of arrivals in 2015–16, increased the willingness of Scandinavian governments to promote faster tracks to employment. In Denmark large reforms of integration policies were introduced in 2016. This led to substantial improvements in labour market outcomes.

Show more