Search

Arbetsmarknadens karteller Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssytemets historia.

PublicationBook
Arbetsmarknad, Christer Lundh, Karteller, Kollektivavtal, Konkurrens, Lönebildning, Svenska modellen

Abstract

Arbetsmarknadens organisationer har skapats i ett sammanhang av konflikter och konkurrensbegränsning och de uppträder som karteller. Fackföreningarna är försäljningskarteller som försöker pressa upp lönerna genom att förhindra konkurrerande arbetare från att underbjuda kollektivavtalens minimilöner. Arbetsgivarföreningarna är inköpskarteller som försöker hålla lönenivån nere genom att förhindra konkurrens om arbetskraften. I denna bok studeras arbetsmarknads-organisationernas strategier under 1900-talet utifrån ekonomiska teorier om ofullständig konkurrens. Speciellt intresse ägnas frågorna om hur arbetsmarknadens organisationer har försökt motverka att kartellerna brutits ner, hur kartellerna ömsesidigt understött varandras strävanden, samt likheter och skillnader mellan privat och offentlig sektor.

Om man ser arbetsmarknadens organisationer som karteller, blir det lättare att förstå deras agerande och varför kollektivavtalssystemet fungerar som det gör. Sammantaget ger boken nya perspektiv på den svenska modellen samt reser en rad intressanta frågor inför framtiden. Christer Lundh är professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Lundh, C. (2008). Arbetsmarknadens karteller: Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssytemets historia. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Based on content

Arbetsmarknadens karteller Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssytemets historia.
BokPublication
Lundh, C.
Publication year

2008

Abstract

Arbetsmarknadens organisationer har skapats i ett sammanhang av konflikter och konkurrensbegränsning och de uppträder som karteller. Fackföreningarna är försäljningskarteller som försöker pressa upp lönerna genom att förhindra konkurrerande arbetare från att underbjuda kollektivavtalens minimilöner. Arbetsgivarföreningarna är inköpskarteller som försöker hålla lönenivån nere genom att förhindra konkurrens om arbetskraften. I denna bok studeras arbetsmarknads-organisationernas strategier under 1900-talet utifrån ekonomiska teorier om ofullständig konkurrens. Speciellt intresse ägnas frågorna om hur arbetsmarknadens organisationer har försökt motverka att kartellerna brutits ner, hur kartellerna ömsesidigt understött varandras strävanden, samt likheter och skillnader mellan privat och offentlig sektor.

Om man ser arbetsmarknadens organisationer som karteller, blir det lättare att förstå deras agerande och varför kollektivavtalssystemet fungerar som det gör. Sammantaget ger boken nya perspektiv på den svenska modellen samt reser en rad intressanta frågor inför framtiden. Christer Lundh är professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Frivilliga avtal eller statligt tvång
RapporterPublication
Lundh, C.
Publication year

2006

Published in

Staten och arbetsmarknaden

Abstract

Sedan det industriella genombrottet har det skett stora förändringar i arbetsmarknadsrelationerna. Förändringarna har skett med en viss rytm som med en viss fördröjning följt på större tekniska och organisatoriska skiften i industrin och gett upphov till fyra arbetsmarknadsregimer. Den första industriella revolutionen innebar genombrottet för den liberala principen om enskilda avtal mellan likställda parter. Den andra industriella revolutionen följdes av uppkomsten av arbetsmarknadsorganisationer och kollektivavtalssystemet. Införandet av tayloristiska och fordistiska produktionskoncept bidrog till uppkomsten av den svenska modellen med en starkt centraliserad lönebildning. Den tredje industriella revolutionen (IT-revolutionen) och globaliseringen har lett till en utveckling mot en mer bransch- och företagsanpassad lönebildning och individuell lönesättning. Mycket av de roller som arbetsmarknadens parter kommit att inta och de strategier som de drivit kan föras tillbaka till förändringarna i den ekonomiska strukturen och företagens organisation. Arbetsgivarna har under större delen av 1900-talet varit drivande i förändringen av arbetsmarknadsrelationerna därför att de varit mer på framkant när det gällt teknisk och organisatoriska förändringar i produktionen. Mot bakgrund av olika omvärldsfaktorer framstår det som fullt förståeligt att arbetsgivarna i ett läge med standardiserade jobb och arbetskraftsbrist förordade en centraliserad lönebildning (1950- och 1960-talen), medan de när kraven på flexibilitet och kundanpassning har ökat velat ha en mer decentraliserad lönebildning (1980- och 1990-talen). Det är också fullt möjligt att tolka arbetsmarknadsorganisationernas långsiktiga strategier utifrån teorier om ofullständig konkurrens. Fackföreningar kan ses som säljarkarteller och arbetsgivarorganisationerna som inköpskarteller. Den enskilde arbetaren eller arbetsgivaren kan förbättra sin situation genom att komma överens med andra säljare/köpare av lönearbete. Kartellens svaghet är dock dess lösliga form – genom a t olika medlemmar har olika förutsättningar är det svårt att enas om en gemensam lönenivå och frestande att i efterhand bryta överenskommelsen. Därför har både fackförenings-rörelsen och arbetsgivarorganisationerna utvecklat långsiktiga strategier för att upprätthålla den egna kartellens hegemoni. Den fackliga huvudstrategin har varit inriktad på att maximera kollektivavtalens fjärrverkan för att göra det omöjligt för andra fackliga organisationer och oorganiserade arbetare att lönekonkurrera. Huvudstrategin på arbetsgivarsidan har gått ut på uppbyggandet av en starkt centraliserad organisation och en långtgående standardisering av regelverk och lönenormer, allt i syfte att förhindra att enskilda företag konkurrerar med varandra om arbetskraft.

Technological Change and Industrial Transformation
BookPublication
Long, V. & Holmén, M.
Publication year

2021

Published in
Abstract

Industrial transformation is a research and teaching field with a focus on the phenomenon and mechanisms of industrial development and renewal. It concerns changes in economic activities caused by innovation, competition and collaboration, and has a rich heritage of evolutionary economics, institutional economics, industrial dynamics, technology history and innovation studies. It borrows concepts and models from the social sciences (sociology, history, political sciences, business/management, economics, behavioural sciences) and also from technology and engineering studies.
In this book, the authors present the key theories, frameworks and concepts of industrial transformation and use empirical cases to describe and explain the causes, processes and outcomes of transformation in the context of digitalization and sustainability. They stress that industrial transformation consists both of Darwinian “survival of the fittest” selection, and of intentional pursuits of innovation, and of industrial capabilities creation. The work argues that managing the global trends of transformation is not only about new technology and innovation: existing institutional settings and dynamic interactions between technological change, organizational adaptation and economic activities also have a profound impact on future trajectories.
The areas under investigation are of great relevance for strategic management decisions and industrial and technology policies, and understanding the mechanisms underlying transformation and sustainable growth.

Show more