Search

Employee Empowerment and Paternalism: A Conceptual Analysis of Empowerment’s Embeddedness in Communicative Contexts

PublicationArticle (with peer review)
Empowerment, Linda Weidenstedt, Management

Abstract

Empowerment as a management technique builds on the assumption that employees desire more power. Consequently, to a large extent, research on employee empowerment has focused on defining the type of power that should be contained in empowerment, identifying relevant mediating and moderating effects of and for empowerment as well as empowerment’s boundary conditions such as individual and social attributes. However, less research has dealt with communicative and relational aspects and how these may impact the outcome of employee empowerment. This paper uses an interactional perspective to conceptually analyse communicative meanings entailed in employee empowerment. Building on sociological theories of communicative interaction, it is argued that focusing on leaders’ and members’ ascriptions of meanings to each other’s communicative messages reveals paternalistic power structures that are of relevance for the failure and success of empowerment. A communicative analysis of common structural and psychological empowerment efforts suggests that members’ sensemaking of their roles and situations, as defined by formal (written) and informal (psychological) contracts, may not necessarily be in line with the communicative meanings intended by leaders’ actions, and vice versa.

Weidenstedt, L. (2020). Employee Empowerment and Paternalism: A Conceptual Analysis of Empowerment’s Embeddedness in Communicative Contexts. Mrev management revue, 31(4), 444 – 464. DOI: 10.5771/0935-9915-2020-4-444


Similar content

Ratio Working Paper No. 339: Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases
Working paperPublication
Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

Little is known about what lies behind serious relational conflicts in the workplace. In this paper, we analyze conflicts emanating from perceptions of broken commitments and unfulfilled expectations as they appear in the Swedish Labor Court. Sweden is a highly regulated and formalized labor market, with high levels of unionization and collective agreement coverage. Yet in a social setting ripe with formal rules and regulation such as this, what role do informal promises and expectations have? The empirical material for this study consists of a sub-set of two years of Labor Court decisions dealing with situations where mutual consent of what has been agreed upon or what is to be expected from each other has broken down. We describe who, when and what causes workplace conflicts and provide examples of typical situations where relations break down to such an extent that the cases are taken to court. The results show some variation between employers and employees, men and women, as well as insiders and outsiders of the Swedish labor market model. Our exploration into court cases in a highly regulated and formalized labor market suggests that regardless of the amount of regulations, people build relationships that go beyond formal rules. And when they interpret and judge their social relations, they will sometimes do so differently – and sometimes the differences will cause severe conflicts. Even in Sweden.

Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
ReportsPublication
Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M.
Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.
Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.
Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.
Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.
Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company
Working paperPublication
Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

Like most developed countries, Sweden has institutionalized employment protection legislation, called LAS. LAS is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law, for instance regarding seniority rules and terminations due to employees’ fit and/or misconduct. In this sense, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores how the semi-coercive institution of employment protection is perceived and implemented by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection rules in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. Thus, the institutional legitimacy of the law is low. LAS ends up producing local cultures of hypocrisy and pretense. The paper gives insights into how institutions aimed at producing good moral behavior sometimes end up producing the opposite.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578