Search

En ny lönebildningsregim i Tyskland: Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering.

PublicationReports
Arbetsmarknad, Jonathan Herlitz, Kollektivavtal, Lönebildning, Nils Karlson, Svenska modellen, Tyskland
En ny lönebildningsregim i Tyskland
Download

Abstract

Tysk ekonomi och arbetsmarknad har stor relevans för Sverige. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner, och står för omkring 10 procent av den svenska exporten och 17 procent av den svenska importen. Våra viktigaste exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik från Tyskland.

Tyskland är också ett ledande exportland, Europas ekonomiska motor och en av de största ekonomierna i världen. Exporten har de senaste åren slagit nya rekord och dess betydelse för den tyska ekonomin ökar stadigt. Idag uppgår exporten till runt 40 procent av Tysklands BNP och var fjärde tysk arbetsplats är direkt eller indirekt avhängig exporten (Svenska ambassaden i Berlin 2018).

En orsak till framgångarna är att tysk arbetsmarknad och lönebildning har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. De så kallade Hartz-reformerna i början på 2000-talet bidrog till ökad flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning, medan arbetslösheten sjönk till rekordlåga nivåer. Inte minst ungdomsarbetslösheten är väsentligt lägre än i Sverige. Här bidrar även ett välfungerande lärlingssystem.

Mindre känt är att tysk lönebildning samtidigt har förändrats i grunden. Betydelsen av central lönenormering har minskat och har på många områden helt försvunnit. Kollektivavtalen har blivit mindre styrande och lönerna sätts i större utsträckning lokalt på företagsnivå. Sammantaget har detta lett till en mer återhållsam löneutveckling och ökad lönespridning, vilket i sin tur har bidragit till stärkt konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse kring hur lönebildningen i Tyskland fungerar och hur den bidragit till det tyska arbetsmarknadsundret. Avslutningsvis väcks ett antal frågor om vad detta betyder för svensk konkurrenskraft och vad en likartad utveckling kan förväntas betyda i Sverige.

Karlson, N. & Herlitz, J. (2018). En ny lönebildningsregim i Tyskland: Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 5). Stockholm: Ratio.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Myten om centralisering – Om sjukvården som ett polycentriskt system
ReportsPublication
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publication year

2021

Published in

Ratioakademiens sjukvårdsprojekt

Abstract

Sammanfattning:
Syftet med denna rapport är att analysera sjukvården utifrån ett polycentriskt perspektiv, i jämförelse med ett monocentriskt, mer centraliserat, samt att diskutera hur ökade polycentriska inslag skulle kunna utveckla svensk vård och omsorg. Författarnas hypotes är att vård- och omsorgssystem som utmärks av en mångfald av finansiärer och utförare, med stora inslag av valfrihet och spritt ansvar, klarar vårduppdraget lika bra eller bättre än mer centraliserade och helt skattefinansierade system.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578