Search

Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet

PublicationBook
Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Politisk förändring, Reformer, Socialdemokraterna, Stig-Björn Ljunggren

Abstract

I början av 1980-talet gjorde svensk socialdemokrati ett vägval som inte bara kom att påverka arbetarrörelsen utan också Sverige i helhet. Denna bok är den första ingående skildringen av vad som hände under denna viktiga period. Efter det chockerande valnederlaget 1979 utlöstes en förändringsprocess inom socialdemokratin. Krismolnen hopade sig. Svensk ekonomi hade stora strukturproblem. Gamla metoder fungerade inte. Till detta kom en förändring av tidsandan. Nyliberalismen med företrädare som Thatcher och Reagan skördade framgångar. Socialdemokratins ledarskikt fann det nödvändigt att ompröva centrala delar av sin politik. Resultatet vet vi. Under 1980-talet lades politiken om i mer marknadsorienterad riktning – och detta av samma parti som stått bakom stora delar av den politik som nu omstöptes. Varför skedde detta? Här följer vi processerna bakom flera av de beslut som förändrade Sverige. I boken diskuteras de politikbyten som skedde utifrån ett perspektiv om politiskt lärande. Politik är inte bara en fråga om maktkamp utan också en process där beslutsfattarna lär sig av ny kunskap och tidigare gjorda erfarenheter. Boken ger ett nytt perspektiv på hur Socialdemokraterna hanterade en svår tid med många nya utmaningar. Framför-allt vill vi med boken levandegöra ett skeende som betyder mycket för dagens politik. Vart är socialdemokratin på väg? Här presenteras några viktiga pusselbitar för att förstå svensk socialdemokrati också av idag. Henrik Malm Lindberg är ekonom-historiker och verksam som forskare vid Ratio. Stig-Björn Ljunggren är statsvetare och välkänd som krönikör och expertkommentator i media.

Lindberg, H. M. & Ljunggren, S-B. (2014). Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag.


Similar content

En dynamisk arbetsmarknad
BookPublication
Stern, L.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

The openness of open innovation in ecosystems
Article (with peer review)Publication
Öberg, C., & Alexander, A.
Publication year

2019

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip
ReportsPublication
Grönbäck, J., Karlson, N. & Malm Lindberg, H.
Publication year

2019

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Danmark och Sverige liknar varandra på många sätt vad gäller arbetsmarknadens utformning. Självreglering genom partsöverenskommelser, starka partsorganisationer och täckande kollektivavtal präglar arbetsmarknaden i båda länderna. Det finns också likheter i hur konfliktreglerna är utformade. Grundregeln i Danmark, liksom i Sverige, är att stridsåtgärder får vidtas av organisationer på båda sidor i syfte att nå en uppgörelse som löser den pågående intressetvisten parterna emellan. Fredsplikt råder vid undertecknade kollektivavtal, med undantag för sympatiåtgärder vid andra lovliga konflikter.
En betydelsefull skillnad mellan länderna är att Danmark har en överordnad proportionalitetsprincip som används för att avgöra om en stridsåtgärd är lovlig eller inte. Sverige saknar en sådan princip och har i det avseendet en mer långtgående konflikträtt. I Danmark uttolkas proportionalitetsprincipen av den partssammansatta arbetsdomstolen Arbejdsretten, vars domar ligger till grund för den praxis som utvecklats. Vid tvist om en varslad konfliktåtgärds proportionalitet kan Arbejdsretten ta upp frågan inom en vecka, och således bedöma konfliktens lovlighet innan den har brutit ut.
Proportionalitetsprincipen handlar om att göra en intresseavvägning och består av flera olika delar eller dimensioner. Vår tolkning är att man inom dansk konflikträtt med hjälp av proportionalitetsprincipen i huvudsak tillämpar två typer av bedömningar för att avgöra stridsmedlens lovlighet:

Är syftet, dvs. målet, med konflikten rimligt (har den ett ”rimeligt fagligt formal”)? Häri ryms frågor om konflikten syftar till att teckna kollektivavtal, om kravet är riktat mot relevant motpart, om kravet berör faktiskt arbete, om parten som tar till stridsmedlet har ett rimligt fackligt intresse i frågan och om överenskommelsen man söker angår arbetsvillkoren.
Är medlet, dvs. konfliktåtgärden, rimligt i förhållande till syftet och den skada som åtgärden kan orsaka? Häri ryms frågor om huruvida konfliktåtgärdens omfattning och karaktär i sin helhet är rimlig i relation till målet med konflikten och dess effekter på motpart och tredje man, såsom exempelvis de drabbades näringsfrihet, föreningsfrihet och fria rörlighet.

Vid bedömning av en sympatiåtgärds lovlighet gäller att ju större betydelse primärkonflikten har, desto större utrymme finns att bedöma sekundärkonflikten som lovlig. Det görs även en proportionalitetsavvägning mellan å ena sidan det intresse arbetsgivaren i sekundärkonflikten har av att få fredsplikten respekterad och å andra sidan fackets intresse av att kunna visa stöd och solidaritet med den primära konflikten. Vid denna bedömning är det av betydelse om sekundärkonflikten har faktisk möjlighet att påverka den primära konflikten. Om så inte bedöms vara fallet anses hänsynen till fredsplikten större.

Show more