Frivilliga avtal eller statligt tvång
Lundh, C. (2006). Frivilliga avtal eller statligt tvång – svensk arbetsmarknad under 100 år. Staten och arbetsmarknaden, rapport 5.
Lundh, C. (2006). Frivilliga avtal eller statligt tvång – svensk arbetsmarknad under 100 år. Staten och arbetsmarknaden, rapport 5.
Sedan det industriella genombrottet har det skett stora förändringar i arbetsmarknadsrelationerna. Förändringarna har skett med en viss rytm som med en viss fördröjning följt på större tekniska och organisatoriska skiften i industrin och gett upphov till fyra arbetsmarknadsregimer. Den första industriella revolutionen innebar genombrottet för den liberala principen om enskilda avtal mellan likställda parter. Den andra industriella revolutionen följdes av uppkomsten av arbetsmarknadsorganisationer och kollektivavtalssystemet. Införandet av tayloristiska och fordistiska produktionskoncept bidrog till uppkomsten av den svenska modellen med en starkt centraliserad lönebildning. Den tredje industriella revolutionen (IT-revolutionen) och globaliseringen har lett till en utveckling mot en mer bransch- och företagsanpassad lönebildning och individuell lönesättning. Mycket av de roller som arbetsmarknadens parter kommit att inta och de strategier som de drivit kan föras tillbaka till förändringarna i den ekonomiska strukturen och företagens organisation. Arbetsgivarna har under större delen av 1900-talet varit drivande i förändringen av arbetsmarknadsrelationerna därför att de varit mer på framkant när det gällt teknisk och organisatoriska förändringar i produktionen. Mot bakgrund av olika omvärldsfaktorer framstår det som fullt förståeligt att arbetsgivarna i ett läge med standardiserade jobb och arbetskraftsbrist förordade en centraliserad lönebildning (1950- och 1960-talen), medan de när kraven på flexibilitet och kundanpassning har ökat velat ha en mer decentraliserad lönebildning (1980- och 1990-talen). Det är också fullt möjligt att tolka arbetsmarknadsorganisationernas långsiktiga strategier utifrån teorier om ofullständig konkurrens. Fackföreningar kan ses som säljarkarteller och arbetsgivarorganisationerna som inköpskarteller. Den enskilde arbetaren eller arbetsgivaren kan förbättra sin situation genom att komma överens med andra säljare/köpare av lönearbete. Kartellens svaghet är dock dess lösliga form – genom a t olika medlemmar har olika förutsättningar är det svårt att enas om en gemensam lönenivå och frestande att i efterhand bryta överenskommelsen. Därför har både fackförenings-rörelsen och arbetsgivarorganisationerna utvecklat långsiktiga strategier för att upprätthålla den egna kartellens hegemoni. Den fackliga huvudstrategin har varit inriktad på att maximera kollektivavtalens fjärrverkan för att göra det omöjligt för andra fackliga organisationer och oorganiserade arbetare att lönekonkurrera. Huvudstrategin på arbetsgivarsidan har gått ut på uppbyggandet av en starkt centraliserad organisation och en långtgående standardisering av regelverk och lönenormer, allt i syfte att förhindra att enskilda företag konkurrerar med varandra om arbetskraft.
Lundh, Christer
2006
Staten och arbetsmarknaden
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.
2020
Ratio Working Paper
This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.
2020
Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.