Granskning av det rödgröna budgetförslaget
Bergh, A. & Jordahl, H. (2010). Granskning av det rödgröna budgetförslaget. Fores Policy Paper 2010:3.
Bergh, A. & Jordahl, H. (2010). Granskning av det rödgröna budgetförslaget. Fores Policy Paper 2010:3.
I denna rapport granskar vi den gemensamma motion som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade den 3 maj 2010, ”Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige”. Vi har valt att fokusera granskningen på jobb, ekonomisk tillväxt, samt oppositionens fördelningspolitiska analys, men kommenterar även andra delar av förslagen.
Eftersom oppositionen accepterar merparten av de skattesänkningar som genomförts sedan 2006 är det omotiverat att beskriva oppositionens förslag som en skattechock. Mycket tyder däremot på att oppositionens budget är underfinansierad. Flera av de skattebaser som är tänkta att generera intäkter är känsliga för skattehöjningar och därför osäkra som intäktskällor. Framför allt gäller detta miljöskatterna. Syftet med miljös katter är att skapa beteendeförändringar som hejdar miljöförstörande verksamheter. Om politiken lyckas kommer skatteintäkterna att sjunka. Ett annat exempel är de hushållsnäratjänsterna som oppositionen räknar med ska finnas kvar i oförändrad omfattning efter RUT-avdragets avskaffande.
Den höjda ersättningen i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen bidrar också till en underfinansiering. Förslaget kan väntas leda till att fler personer kommer att nyttja dessa ersättningar, vilket medför ökade statsfinansiella kostnader. Någon diskussion av sådana beteendeförändringar finns dock inte i budgeten. Därmed underskattar oppositionen de utgiftsökningar som deras politik medför.
Generösare socialförsäkringar, skattesänkningar till grupper som inte arbetar och förslag om bostadsbidrag skapar tröskeleffekter som innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta. Forskning visar att sådana effekter försämrar ekonomins funktionssätt och i synnerhet gör det svårt att öka sysselsättningen.
De senaste två åren har jobb framför allt försvunnit från tillverkningsindustrin. Eftersom denna utveckling förmodligen är ett utslag av en pågående strukturomvandling är oppositionens satsning på utbildning rätt tänkt i grunden. Erfarenheter från liknandesatsningar på 1990-talet kunde dock ha beaktats i större utsträckning. Av flera skäl måste Sverige på sikt sänka arbetslösheten genom nya jobb i privat sektor.
Oppositionen förslår mer pengar till kommunerna i syfte att få fler anställda inom välfärdstjänsterna. Aktuell forskning baserad på svenska erfarenheter talar dock emot att höjda statsbidrag får denna effekt.
Budgetförslagets analys av politikens fördelningsprofil är något bristfällig. Fördelningsprofilen presenteras i ett stapeldiagram som tycks visa att alla utom de tioprocent rikaste vinner på oppositionens politik. En närmare granskning av den underliggande statistiken visar emellertid att denna slutsats inte stämmer utan antingen är ett uttryck för slarviga beräkningar eller en medveten feltolkning.
2019
Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.
2019
What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.
2019
The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.