Search

Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad

PublicationReports
Arbetsmarknad, Erik Scheller, Hängavtal, Kollektivavtal
schellerhängavtal2018
Download

Abstract

Hängavtal är en central del av den svenska kollektivavtalsmodellen. I denna rapport sammanställs systematiskt deras utbredning på den svenska arbetsmarknaden. Genom bearbetning av två urvalsundersökning visas att hängavtal är relativt vanligare i mindre, men inte de allra minsta, företagen. Det finns en stor variation i dess utbredning mellan olika branscher men andelen företag med hängavtal är särskilt hög inom byggindustri, tillverkning samt hotell- och restaurang. Företag med hängavtal upplever i stort att deras avtal orsakar dem lika mycket problem eller ger dem lika mycket stöd som företag med reguljära kollektivavtal. Företag som både har hängavtal och reguljära kollektivavtal upplever att deras avtalssituation fungerar sämre. Kostnaden för ett mindre urval av hängavtalen jämförs med motsvarande reguljära kollektivavtal. Kostnaden för hängavtal är högre än kostnaden för reguljära kollektivavtal, men enbart om hänsyn inte tas till de medlemsavgifter i arbetsgivarorganisationer som följer med reguljära kollektivavtal. När hänsyn tas till dessa avgifter är hängavtal istället billigare. En slutsats är att dessa relativa kostnader bidrar till hängavtalens utbredning. En annan slutsats är att hängavtalen är relativt vanligare i branscher där fackförbund oftare använder konfliktvapen för att tvinga fram kollektivavtalsanslutning.

Scheller, E. (2018). Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 2). Stockholm: Ratio.

Based on content

Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
RapporterPublication
Scheller, E
Publication year

2018

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Hängavtal är en central del av den svenska kollektivavtalsmodellen. I denna rapport sammanställs systematiskt deras utbredning på den svenska arbetsmarknaden. Genom bearbetning av två urvalsundersökning visas att hängavtal är relativt vanligare i mindre, men inte de allra minsta, företagen. Det finns en stor variation i dess utbredning mellan olika branscher men andelen företag med hängavtal är särskilt hög inom byggindustri, tillverkning samt hotell- och restaurang. Företag med hängavtal upplever i stort att deras avtal orsakar dem lika mycket problem eller ger dem lika mycket stöd som företag med reguljära kollektivavtal. Företag som både har hängavtal och reguljära kollektivavtal upplever att deras avtalssituation fungerar sämre. Kostnaden för ett mindre urval av hängavtalen jämförs med motsvarande reguljära kollektivavtal. Kostnaden för hängavtal är högre än kostnaden för reguljära kollektivavtal, men enbart om hänsyn inte tas till de medlemsavgifter i arbetsgivarorganisationer som följer med reguljära kollektivavtal. När hänsyn tas till dessa avgifter är hängavtal istället billigare. En slutsats är att dessa relativa kostnader bidrar till hängavtalens utbredning. En annan slutsats är att hängavtalen är relativt vanligare i branscher där fackförbund oftare använder konfliktvapen för att tvinga fram kollektivavtalsanslutning.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
ReportsPublication
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publication year

2021

Published in

Framtidens sjukvård och omsorg

Abstract

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Show more