Search

Hur blev Sverige rikt och jämlikt?

PublicationArticle (without peer review)
Andreas Bergh, Företagandets villkor, Institutionell ekonomi, Jämställdhet, Tillväxt

Abstract

Från 1870 till 1970 utvecklas Sverige till att bli världens fjärde rikaste land. Under samma period blir Sverige världens förmodligen mest jämlika land när det gäller inkomsternas fördelning. I denna artikel används ny forskning om institutioner, tillväxt och jämlikhet för att förklara Sveriges framgångar. Sveriges ekonomiska framgångar kan endast förstås om institutionella faktorer beaktas: Sverige fick tidigt de grundläggande kapitalistiska institutioner som ny forskning visat är centrala för tillväxt. Den svenska jämlikheten är svårare att förklara. En slutsats är att höga, progressiva skatter eller omfattande arbetsmarknadsregleringar är dåliga förklaringar. Bättre kandidater finns längre tillbaka, exempelvis skiftesreformerna, sparbanksrörelsen, folkskolestadgan och
kollektivavtalen.

Bergh, A. (2008). ”Hur blev Sverige rikt och jämlikt?” Ekonomisk Debatt, 36(5): 41-53.

Based on content

Läsvärt om välfärdsstaten – men många fel om Sverige
Article (without peer review)Publication
Bergh, A.
Publication year

2006

Published in
Abstract

Den amerikanske ekonomen Peter H Linderts bok Growing Public har nu släppts på svenska, översatt av Gunnar Sandin och försedd med en introduktion av Jonas Olofsson. Lindert tar sig an en ambitiös uppgift. Han vill exempelvis förklara varför välfärdsstaten växte fram, varför tidpunkten för framväxten varierar mellan olika länder, varför storlek och utformning skiljer sig åt mellan länder och varför expansionen avstannade omkring 1980. Dessutom gör han anspråk på att beskriva vilka konsekvenser välfärdsstaten haft.

Hur bemöter vi kritiken mot nationalekonomin?
Article (without peer review)Publication
Bergh, A.
Publication year

2005

Published in
Abstract

Nationalekonomi är förmodligen ett av de mest kritiserade samhällsvetenskapliga ämnena. I denna artikel återges kritik som ofta riktas mot ämnet både från studenter, från företrädare för andra discipliner och från ekonomer själva. Medan delar av kritiken är berättigad, finns det också mycket som beror på missförstånd. Därför är det bra om grundkursen i ämnet innehåller en djupare metoddiskussion kring bland annat rationalitet, neoklassisk teori och spänningen mellan vetenskaplighet och politiska värderingar. Artikeln är tänkt att kunna användas som diskussionsunderlag för en sådan metoddiskussion.

Ett nytt Sverige – hur genomförs tillväxthöjande reformer?
RapporterPublication
Bergh, A.
Publication year

2010

Abstract

Denna rapport sammanfattar en rad resultat inom Ratios projekt kring politisk förändring. Den bygger främst på egen och andras forskning som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, men presenterar också en del helt nya siffror från en reformdatabas över OECD-länder som byggts upp inom projektet. Rapporten är tänkt att fungera som ett faktabaserat diskussionsunderlag. För fördjupande läsning, se den bok som getts ut inom projektet: Reform – Förändring och tröghet i välfärdsstaterna (Santesson-Wilson och Erlingsson, 2009) samt litteraturlistan på sista sidan.

Show more