Search

Hur flexibelt är anställningsskyddet i kollektivavtalen?

PublicationReports
Anställningsskydd, Arbetsmarknad, Eva Uddén Sonnegård, LAS
Hur flexibelt är anställningsskyddet i kollektivavtalen?
Download

Abstract

Den svenska lagstiftningen om anställningsskydd är till stora delar semidispositiv vilket betyder att avvikelser kan göras i kollektivavtal. Ett sjuttiotal kollektivavtal i näringslivet, som omfattar nästan 1,1 miljon arbetstagare, studeras och systematiseras. Parterna på arbetsmarknaden använder semidispositiviteten i relativt hög grad. Det gäller särskilt tidsbegränsade anställningar där olika branscher har olika typer av visstidsanställningar. Det är bara ett fåtal av de studerade kollektivavtalen som innefattar allmän visstidsanställning som infördes i LAS 2007. Alla studerade kollektivavtal med ett fåtal undantag gör det möjligt att avvika från turordningen i LAS och principen om sist-in-först-ut vid arbetsbrist. Lokala överenskommelser kan slutas och andra kriterier än anställningstid användas. Tjänstemännens förbundsavtal anger riktlinjer för de lokala förhandlingarna; hänsyn ska tas till företagets behov av kompetens och möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet. Arbetaravtalen följer i högre grad LAS än tjänstemannaavtalen. Installatörsföretagen och byggbranschen skiljer sig från övriga då de förhandlar om avdelningar och turordningsenheter men följer LAS turordningsregler inom dessa.

Uddén Sonnegård, E. (2018). Hur flexibelt är anställningsskyddet i kollektivavtalen? (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 8). Stockholm: Ratio.

Based on content

Lönebildning och den låga löneglidningen
ReportsPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2020

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?
ReportsPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2017

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

I en ny rapport belyser ekonomie doktor Eva Uddén Sonnegård anställningsskyddets effekter på produktivitetsutvecklingen. Sonnegård har gått igenom vad internationell forskning säger när det gäller ekonomiska effekterna av anställningsskydd.

Skattningar på amerikanska data visar att visar att ett strikt anställningsskydd har en negativ effekt på totalfaktorproduktiviteten, TFP. Även skattningar på OECD-data visar att tillväxten i totalfaktorproduktivitet påverkas negativt av ett anställningsskydd som binder.

Studier visar också att det är viktigt med att reformer av anställningsskyddet ingår i ett större reformpaket lättnader av regleringarna på produktmarknaderna. Dessutom är det viktigt med en arbetsmarknadspolitik som underlättar omställning till nya jobb för den som förlorar arbetet.

Lönebildning och den låga löneglidningen
ReportsPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2020

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Show more