Ingen tillväxt utan tillitsfrämjande lagstiftning

Abstract

Utdrag: Boken tar sikte på att förklara betydelsen av lagstiftning för att en nation ska komma i åtnjutande av ekonomisk tillväxt och rikedom. Inledningsvis betonas betydelsen av exponentiell tillväxt.

Efter inledningen om exponentiell tillväxt och innovationer som tillväxtmotorn ägnas resten av boken åt att beskriva den nödvändiga institutionella ram i form av lagstiftning som krävs. Framställningen följer ett mönster som tar avstamp i en diskussion av den tillitsklyfta mellan entreprenör och finansiär som måste överbryggas vid finansiering av innovationer. Därefter visas hur lagstiftning på olika sätt kan bidra till att åstadkomma tillit mellan entreprenör och finansiär.

Boken är läsvärd för dem som vill ha ett nytt perspektiv på institutioners betydelse för ett lands välstånd [… och] rekommenderas till alla som är intresserade av att veta hur ekonomi, lagstiftning och välfärd hänger ihop.

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?

Book chapterPublication

Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.

Publication year

2022

Published in

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Abstract

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?

Article (without peer review)Publication

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.

Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige

BookPublication

Grafström, J. & Sandström, C.

Download

Publication year

2020

Published in

Ratio

Abstract

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar
utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i
Sverige har förändrats över tid.
Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt
1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av
el, vatten och energi har stått still vilket innebär att
ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26
luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990
har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det
skett mer än en halvering.

Abstract

Similar content