Search

Integration och matchning på arbetsmarknaden

PublicationReports
Emelie Videnord, Företagandets villkor, Karolina Stadin, Kompetens, Kompetens för tillväxt
26_Integration och matchning på arbetsmarknaden
Download

Abstract

Det finns många arbetslösa och överutbildade personer i Sverige. Samtidigt upplever många företag och offentliga arbetsgivare att det råder kompetensbrist när de försöker rekrytera personal. Denna missmatch har negativa konsekvenser för individerna, för företagen och för samhället i stort. Antalet flyktinginvandrare har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren och bland dessa är arbetslöshet och överutbildning ett ännu större problem än bland inrikes födda. Invandrare utgör majoriteten av de arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen och hur dessa integreras på arbetsmarknaden är viktigt för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige.

I denna rapport ger vi en övergripande bild av hur integrationen och matchningen ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerar hur missmatchen ser ut för utrikes födda från olika delar av världen och jämför med hur det ser ut för inrikes födda. I vilken utsträckning har utrikes- respektive inrikes födda den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, indikerat av om de har ett jobb eller inte samtidigt som det finns många lediga jobb? I vilken utsträckning har de som har ett jobb arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildningsnivå? Detta besvarar vi i den första delen av denna rapport. De data vi använder kommer från SCB och täcker i huvudsak åren 2001-2010. De grupper vi studerar är personer födda i Sverige, övriga Europa, Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika. I vissa avseenden studerar vi också gruppen inrikes födda med två invandrarföräldrar. Vi tittar även på huruvida olika branscher och utlandsföddas företagande kan, eller inte kan, kopplas till missmatchproblematiken.

I den andra delen av denna rapport studerar vi först hur lång tid det i genomsnitt tar för invandrare att få ett första jobb. Vi studerar tiden till ett första jobb både för invandrare från olika världsdelar samt från några betydande flyktingländer. Därefter undersöker vi hur lång tid det i genomsnitt tar för överutbildade invandrare och överutbildade inrikes födda att få ett jobb som matchar deras utbildning. Vi undersöker hur lång tid det tar för individer med ett jobb som inte motsvarar deras formella utbildning att få ett matchande jobb. Samma grad av formell utbildning behöver dock inte innebära samma kompetens. För att studera betydelsen av var utbildningen har tagits så kommer vi avslutningsvis att jämföra utbildningsmatchningen för individer med olika bakgrund som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige.

Stadin, K, & Videnord, E. (2017). Integration och matchning på arbetsmarknaden. (Kompetens för tillväxt, rapport nr. 26). Stockholm: Ratio.

Based on content

Integration och matchning på arbetsmarknaden
RapporterPublication
Stadin, K, Videnord, E
Publication year

2017

Published in

Kompetens för tillväxt

Abstract

Det finns många arbetslösa och överutbildade personer i Sverige. Samtidigt upplever många företag och offentliga arbetsgivare att det råder kompetensbrist när de försöker rekrytera personal. Denna missmatch har negativa konsekvenser för individerna, för företagen och för samhället i stort. Antalet flyktinginvandrare har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren och bland dessa är arbetslöshet och överutbildning ett ännu större problem än bland inrikes födda. Invandrare utgör majoriteten av de arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen och hur dessa integreras på arbetsmarknaden är viktigt för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige.

I denna rapport ger vi en övergripande bild av hur integrationen och matchningen ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerar hur missmatchen ser ut för utrikes födda från olika delar av världen och jämför med hur det ser ut för inrikes födda. I vilken utsträckning har utrikes- respektive inrikes födda den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, indikerat av om de har ett jobb eller inte samtidigt som det finns många lediga jobb? I vilken utsträckning har de som har ett jobb arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildningsnivå? Detta besvarar vi i den första delen av denna rapport. De data vi använder kommer från SCB och täcker i huvudsak åren 2001-2010. De grupper vi studerar är personer födda i Sverige, övriga Europa, Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika. I vissa avseenden studerar vi också gruppen inrikes födda med två invandrarföräldrar. Vi tittar även på huruvida olika branscher och utlandsföddas företagande kan, eller inte kan, kopplas till missmatchproblematiken.

I den andra delen av denna rapport studerar vi först hur lång tid det i genomsnitt tar för invandrare att få ett första jobb. Vi studerar tiden till ett första jobb både för invandrare från olika världsdelar samt från några betydande flyktingländer. Därefter undersöker vi hur lång tid det i genomsnitt tar för överutbildade invandrare och överutbildade inrikes födda att få ett jobb som matchar deras utbildning. Vi undersöker hur lång tid det tar för individer med ett jobb som inte motsvarar deras formella utbildning att få ett matchande jobb. Samma grad av formell utbildning behöver dock inte innebära samma kompetens. För att studera betydelsen av var utbildningen har tagits så kommer vi avslutningsvis att jämföra utbildningsmatchningen för individer med olika bakgrund som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
ReportsPublication
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publication year

2021

Published in

Framtidens sjukvård och omsorg

Abstract

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Show more