Integration och matchning på arbetsmarknaden
Stadin, K, & Videnord, E. (2017). Integration och matchning på arbetsmarknaden. (Kompetens för tillväxt, rapport nr. 26). Stockholm: Ratio.
Stadin, K, & Videnord, E. (2017). Integration och matchning på arbetsmarknaden. (Kompetens för tillväxt, rapport nr. 26). Stockholm: Ratio.
Det finns många arbetslösa och överutbildade personer i Sverige. Samtidigt upplever många företag och offentliga arbetsgivare att det råder kompetensbrist när de försöker rekrytera personal. Denna missmatch har negativa konsekvenser för individerna, för företagen och för samhället i stort. Antalet flyktinginvandrare har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren och bland dessa är arbetslöshet och överutbildning ett ännu större problem än bland inrikes födda. Invandrare utgör majoriteten av de arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen och hur dessa integreras på arbetsmarknaden är viktigt för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige.
I denna rapport ger vi en övergripande bild av hur integrationen och matchningen ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerar hur missmatchen ser ut för utrikes födda från olika delar av världen och jämför med hur det ser ut för inrikes födda. I vilken utsträckning har utrikes- respektive inrikes födda den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, indikerat av om de har ett jobb eller inte samtidigt som det finns många lediga jobb? I vilken utsträckning har de som har ett jobb arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildningsnivå? Detta besvarar vi i den första delen av denna rapport. De data vi använder kommer från SCB och täcker i huvudsak åren 2001-2010. De grupper vi studerar är personer födda i Sverige, övriga Europa, Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika. I vissa avseenden studerar vi också gruppen inrikes födda med två invandrarföräldrar. Vi tittar även på huruvida olika branscher och utlandsföddas företagande kan, eller inte kan, kopplas till missmatchproblematiken.
I den andra delen av denna rapport studerar vi först hur lång tid det i genomsnitt tar för invandrare att få ett första jobb. Vi studerar tiden till ett första jobb både för invandrare från olika världsdelar samt från några betydande flyktingländer. Därefter undersöker vi hur lång tid det i genomsnitt tar för överutbildade invandrare och överutbildade inrikes födda att få ett jobb som matchar deras utbildning. Vi undersöker hur lång tid det tar för individer med ett jobb som inte motsvarar deras formella utbildning att få ett matchande jobb. Samma grad av formell utbildning behöver dock inte innebära samma kompetens. För att studera betydelsen av var utbildningen har tagits så kommer vi avslutningsvis att jämföra utbildningsmatchningen för individer med olika bakgrund som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige.
Stadin, K, Videnord, E
2017
Kompetens för tillväxt
2019
Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.
2019
What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.
2019
The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.