Search

Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter

PublicationReports
Alexandru Panican, Arbetsmarknad, Arbetsplatsförlagt lärande, Jonas Olofsson, Kompetens, Kompetensförsörjning, Lärlingsutbildning, Ungas etablering, Ungdomsarbetslöshet, Utbildning
Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter
Download

Abstract

Rapporten belyser lärlingsutbildningens ställning och betydelse i Sverige i dag samt bedömer lärlingsutbildningens och lärlingsmodellens betydelse för ungas etablering på arbetsmarknaden. Framställningen bygger på forskning, utredningar och egna studier på området. Till detta har tio intervjuer genomförts med personer med insyn i lärlingsutbildningen kopplad till gymnasieskolan samt med företrädare för arbetsmarknadens parter som är engagerade i den kollektivavtalsreglerade färdigutbildning som pågår i ett antal branscher.

En central slutsats är att lärlingsutbildningen behövs för att kunna tillgodose näringslivets kompetensbehov men att utbildningen måste få en starkare ställning genom att den allmänna inställningen till utbildningsformen förändras. Den behöver också utvecklas med krav på kvalitet och relevans.

Olofsson, J. & Panican, A. (2012). Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter. Företagens kompetensförsörjning rapport nr 2. Stockholm: Ratio.


Similar content

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company
Working paperPublication
Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

Like most developed countries, Sweden has institutionalized employment protection legislation, called LAS. LAS is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law, for instance regarding seniority rules and terminations due to employees’ fit and/or misconduct. In this sense, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores how the semi-coercive institution of employment protection is perceived and implemented by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection rules in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. Thus, the institutional legitimacy of the law is low. LAS ends up producing local cultures of hypocrisy and pretense. The paper gives insights into how institutions aimed at producing good moral behavior sometimes end up producing the opposite.

Framtidens kollektivavtal? Medarbetaravtal ur parternas perspektiv
ReportsPublication
Stern, C. & Paulsson, E.
Publication year

2019

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

I denna intervjustudie om arbetsmarknadens parters erfarenheter av medarbetaravtal undersöks hur parterna upplever att medarbetaravtal fungerar samt om avtalsformen är bättre lämpad för framtidens utmaningar än traditionella kollektivavtal. Förändringar på arbetsmarknaden sätter den svenska kollektivavtalsmodellen på prov. Kollektivavtalens uppdelning mellan ”arbetare” och ”tjänstemän”, liksom uppdelningen mellan ”tjänstemän” och ”akademiker” kan tänkas upprätthålla murar där gränser i praktiken allt oftare överskrids. I denna kontext är medarbetaravtal en innovation som utmanar befintliga spelregler. Den här rapporten syftar till att studera hur en sådan innovation fungerar i praktiken. Den underliggande frågan är huruvida historiska spår är så upptrampade att de hindrar kollektivavtalens utveckling. Vår intervjuundersökning visar att medarbetaravtal är en ovanlig avtalsform i Sverige, och parternas berättelser om avtalen tyder på att medarbetaravtal fungerar relativt väl när det väl är på plats. I det stora hela råder samsyn mellan parterna om fördelarna respektive utmaningarna med gemensamma avtal. Det råder också samsyn kring framtiden som man inte tror kommer att präglas av medarbetaravtal.

Scandinavia: Refugees at work
Book chapterPublication
Joyce, P.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Germany was the top destination country by far for refugees arriving in the years between 2014 and 2017. But much-smaller Sweden received more asylum applications in relation to its population. The other two Scandinavian countries – Norway and Denmark – also saw significant numbers of asylum seekers in relation to their small populations. Since then, Scandinavian countries have turned to the sizable task of integrating new arrivals into the labour market. Refugees have struggled to find work in the Scandinavian countries. Figure 1 shows the employment rate (per cent) among adult refugees in Sweden, Denmark and Norway by years after arrival in the host country. As shown in Figure 1 only between 20 and 35 per cent of male refugees are working two years after arrival. The share in work increases with each year after arrival but employment generally plateaus after ten to fifteen years, significantly below the employment rate among the overall population. Female refugees need more time than males to find work. They usually have less schooling than their male counterparts and often bear children after arrival.48 Employment among female refugees picks up after some time though.

Refugees have long faced several barriers to finding work in Scandinavia, including lower average levels of education than the domestic workforce, lack of host-country language skills, a limited professional network and discrimination.49 These challenges, combined with the large number of arrivals in 2015–16, increased the willingness of Scandinavian governments to promote faster tracks to employment. In Denmark large reforms of integration policies were introduced in 2016. This led to substantial improvements in labour market outcomes.

Show more