Search

Samverkan – en utmaning

PublicationReports
Anne-Sophie Larsson, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Högre utbildning, Kompetens för tillväxt, Nils Karlson, Samverkan, Utbildning
Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram
Download

Abstract

Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.

Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.

Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.

Based on content

Samverkan – en utmaning
RapporterPublication
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O.
Publication year

2015

Published in

Kompetens för tillväxt

Abstract

Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.

Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
ReportsPublication
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publication year

2021

Published in

Framtidens sjukvård och omsorg

Abstract

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Show more