Search

Styrkor och svagheter inom den svenska miljötekniksektorn

PublicationReports
Christian Sandström, Företagandets villkor, Innovation, Jonas Grafström, Miljöekonomi, Nationalekonomi
Rapport svenska miljöföretag
Download

Abstract

Den svenska miljöenergisektorn har under 2000-talet varit snabbväxande men är ändå en relativt liten bransch i det svenska näringslivet. Företagen har ofta varit små och inte utvecklats till medelstora företag. Enligt siffror från Vinnova, hade Sverige bara ett stort och tolv medelstora gröna energiföretag år 2011. Det finns ett antal styrkor och svagheter i den svenska miljöenergisektorn som denna rapport har identifierat. Dessa presenteras kort i punktform nedan och mer utförligt senare i rapporten.

Hur en industri kan växa upp och utvecklas kring en ny teknologi är en komplex fråga. Tidigare studier visar att industriutveckling och teknikspridning är beroende av hela innovationssystemet, inte bara av t.ex. forskningsfinansiering eller ett enskilt företags utvecklingsinsatser. Sverige har en bra grund för en växande miljöenergibransch men mycket återstår att göra.

Rapportens syfte är att besvara frågan om varför det finns så få medelstora (51-249 medarbetare) miljöföretag i Sverige. Rapporten syftar också till att identifiera styrkor och svagheter i den svenska miljöenergisektorn. Den svensk miljötekniksektor analyseras med utgångspunkt i de tre teknikutvecklingsstadierna uppfinning, innovation och spridning.

Grafström, J. (2015). Styrkor och svagheter inom den svenska miljötekniksektorn. Rapport 24 november. Stockholm: Ratio.


Similar content

No evidence of counteracting policy effects on European solar power invention and diffusion.
Article (with peer review)Publication
Grafström, J., & Poudineh, R.
Publication year

2022

Published in

Energy Policy, 172, 113319.

Abstract

In this paper, the questions of how support policies affect invention and diffusion of solar PV technology and whether the effect is heterogeneous and counteracting are investigated in order to help policy makers produce a better policy mix. The policies (and policy proxies) investigated are Feed-in-tariffs (FITs), Public R&D stock and flow, Environmental tax, and Environmental Policy Stringency Index. The policies are within the control of national government and no EU level policies are investigated. Evaluating policies on several dimensions is highly important since there is a risk that policies can promote one aspect of technological progress such as invention but derail diffusion. A Schumpeterian technological development approach is utilised on a panel dataset covering 23 European countries between 2000 and 2019. Two econometric approaches are employed, a negative binomial regression model is used to assess inventions and a panel data fixed effect regression is used for the diffusion model. The empirical findings suggest that no counteracting policy effects were present.

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?
Book chapterPublication
Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.
Publication year

2022

Published in

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Abstract

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Article (without peer review)Publication
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Show more

Bankgiro: 512-6578