Search

Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?

PublicationReports
Christian Sandström, Företagandets villkor, Innovation
Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?
Download

Abstract

Svenskt välstånd har i hög grad byggt på banbrytande innovationer som ofta har blivit exportsuccéer. I en ny rapport har forskare sammanställt var 100 av Sveriges främsta innovationer genom tiderna har uppstått. Rapporten är framtagen av Reforminstitutet i samarbete på initiativ av Stockholms Innovatörskrets med stöd av Svenska Uppfinnareföreningen. Rapporten fastslår att av dessa innovationer har hela 80 procent skapats av uppfinnare genom anställning vid företag eller i egen verksamhet och att andelen uppfinningar härstammande från universitet och högskolor uppgår till endast 20 procent. Även andra studier visar att universitetens innovativa roll är liten.

Universiteten är dock viktiga inom medicin och hälsa där de står för hela 56 procent av innovationerna. I denna sektor är forskning av avgörande betydelse för innovationers uppkomst. Inom sektorer såsom verkstad, bygg, telekom och IT står privata företag och enskilda uppfinnare för mer än 90 procent av innovationerna. Rapportens slutsatser har implikationer för forsknings- och innovationspolitiken. Om en överväldigande majoritet av Sveriges innovationer skapats av enskilda uppfinnare/näringsidkare och individer anställda av företag bör den svenska innovationspolitiken fokusera på dessa aktörer i första hand. En politik som sätter universiteten i centrum för innovationsstrategier ger förmodligen begränsade resultat. En mer generell slutsats är också att svensk innovationspolitik behöver bli mer evidensbaserad och mindre styrd av politisk retorik.

Sandström, C. (2014). Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Rapport, Reforminstitutet och Svenska Uppfinnarföreningen.


Similar content

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?
Book chapterPublication
Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.
Publication year

2022

Published in

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Abstract

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Article (without peer review)Publication
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige
BookPublication
Grafström, J. & Sandström, C.
Publication year

2020

Published in
Abstract

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar
utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i
Sverige har förändrats över tid.
Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt
1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av
el, vatten och energi har stått still vilket innebär att
ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26
luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990
har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det
skett mer än en halvering.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578