Search

Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete

PublicationReports
Andrea Geissinger, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadsprogrammet, Delningsekonomi, Gig-ekonomi, Linda Weidenstedt, Monia Lougui
Varför gigga som matkurir_webb
Download

Abstract

Sammanfattning:
Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.
Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.
Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.
Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.
Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M. (2020). Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 15) Stockholm: Ratio.

English summary: Report on food delivery in Sweden.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Employee Empowerment and Paternalism: A Conceptual Analysis of Empowerment’s Embeddedness in Communicative Contexts
Article (with peer review)Publication
Weidenstedt, L.
Publication year

2020

Abstract

Empowerment as a management technique builds on the assumption that employees desire more power. Consequently, to a large extent, research on employee empowerment has focused on defining the type of power that should be contained in empowerment, identifying relevant mediating and moderating effects of and for empowerment as well as empowerment’s boundary conditions such as individual and social attributes. However, less research has dealt with communicative and relational aspects and how these may impact the outcome of employee empowerment. This paper uses an interactional perspective to conceptually analyse communicative meanings entailed in employee empowerment. Building on sociological theories of communicative interaction, it is argued that focusing on leaders’ and members’ ascriptions of meanings to each other’s communicative messages reveals paternalistic power structures that are of relevance for the failure and success of empowerment. A communicative analysis of common structural and psychological empowerment efforts suggests that members’ sensemaking of their roles and situations, as defined by formal (written) and informal (psychological) contracts, may not necessarily be in line with the communicative meanings intended by leaders’ actions, and vice versa.

Ratio Working Paper No. 341: Recruitment of scarce competences to rural regions: Policies to promote recruitment
Working paperPublication
Nyström, K.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578