Search

Working Paper No. 15. Nationalekonomi, privatekonomi och kommunbidrag: ekonomisk röstning i svenska riksdagsval

PublicationWorking paper
Egenintresse, Företagandets villkor, Henrik Jordahl, Plånboksröstning, Val, Väljarbeteende
Working Paper No. 15.
Download

Abstract

denna sammanfattning av den första halvan av min doktorsavhandling Essays on Voting Behavior, Labor Market Policy, and Taxation, presenterar jag några resultat om väljarbeteende i svenska riksdagsval. Genom att studera hur några stickprov av svenskar uppger att de röstade i riksdagsvalen 1985-94 visar jag att mikroekonomiska variabler påverkar väljarna nästan lika mycket som makroekonomiska variabler gör. Därmed utgör egenintresse en viktig förklaring till hur svenska väljare röstar. Valresultaten har dock främst påverkats av makroekonomiska variabler. Jag analyserar också effekten av 1993 års reform av kommunbidragen. Det förefaller som om väljarna reagerade på förändringarna i de riktade bidragen, men inte brydde sig om förändringarna i de generella bidragen. Det betyder att det skulle kunna vara möjligt för den nationella regeringen att köpa röster genom att dela ut mer riktade bidrag till kommunerna. En grov uppskattning ger vid handen att det skulle kosta ungefär 0,5 procent av BNP att förbättra valresultatet med en procentenhet. Annorlunda uttryckt kostar det ungefär 140 000 kronor att köpa en röst.

Jordahl, H. (2002). Nationalekonomi, privatekonomi och kommunbidrag: ekonomisk röstning i svenska riksdagsval. Ratio Working Paper No. 15.

Based on content

Working Paper No. 16. An Economic Analysis of Voting in Sweden
Working paperPublication
Jordahl, H.
Publication year

2002

Abstract

Using data from the Swedish Election Studies between 1985 and 1994 supplemented with time series on inflation and unemployment, I compare the impact of macro- and microeconomic variables on the individual vote. The principal finding is that microeconomic variables influence the vote almost as much as macroeconomic variables do. In consequence, both self-interest and public interest appears to be important explanations of economic voting in Sweden. Macroeconomic variables have, however, been much more influential in determining election outcomes. Since previous studies of economic voting have used cross-sectional data only, it is also worth noting that the panel estimates indicate a relatively greater impact of macroeconomic variables on the vote than the cross-sectional estimates do.

Related content: An Economic Analysis of Voting in Sweden

Working Paper No. 16. An Economic Analysis of Voting in Sweden
Working paperPublication
Jordahl, H.
Publication year

2002

Abstract

Using data from the Swedish Election Studies between 1985 and 1994 supplemented with time series on inflation and unemployment, I compare the impact of macro- and microeconomic variables on the individual vote. The principal finding is that microeconomic variables influence the vote almost as much as macroeconomic variables do. In consequence, both self-interest and public interest appears to be important explanations of economic voting in Sweden. Macroeconomic variables have, however, been much more influential in determining election outcomes. Since previous studies of economic voting have used cross-sectional data only, it is also worth noting that the panel estimates indicate a relatively greater impact of macroeconomic variables on the vote than the cross-sectional estimates do.

Related content: An Economic Analysis of Voting in Sweden

Working Paper No. 15. Nationalekonomi, privatekonomi och kommunbidrag: ekonomisk röstning i svenska riksdagsval
Working paperPublication
Jordahl, H.
Publication year

2002

Published in
Abstract

denna sammanfattning av den första halvan av min doktorsavhandling Essays on Voting Behavior, Labor Market Policy, and Taxation, presenterar jag några resultat om väljarbeteende i svenska riksdagsval. Genom att studera hur några stickprov av svenskar uppger att de röstade i riksdagsvalen 1985-94 visar jag att mikroekonomiska variabler påverkar väljarna nästan lika mycket som makroekonomiska variabler gör. Därmed utgör egenintresse en viktig förklaring till hur svenska väljare röstar. Valresultaten har dock främst påverkats av makroekonomiska variabler. Jag analyserar också effekten av 1993 års reform av kommunbidragen. Det förefaller som om väljarna reagerade på förändringarna i de riktade bidragen, men inte brydde sig om förändringarna i de generella bidragen. Det betyder att det skulle kunna vara möjligt för den nationella regeringen att köpa röster genom att dela ut mer riktade bidrag till kommunerna. En grov uppskattning ger vid handen att det skulle kosta ungefär 0,5 procent av BNP att förbättra valresultatet med en procentenhet. Annorlunda uttryckt kostar det ungefär 140 000 kronor att köpa en röst.

Show more