Search

Working Paper No. 40. Taxation and Domestic Free Trade – The Ricardian Revolution

PublicationWorking paper
Arbetsdelning, Arbetslöshet, Företagandets villkor, Handel, Komparativa fördelar, Produktivitet, Richard Johnsson, Skatter, Tillväxt
Working Paper No. 40.
Download

Abstract

In this paper it is argued that the domestic division of labor and trade is organized according to the same principle as the international division of labor and trade – the Ricardian comparative advantages. After all, the ultimate source of these comparative advantages is the individual. The comparative advantages of individuals then lend themselves to groups of people, companies, regions and countries. It is these that make it worthwhile for people to cooperate on any larger scale at all; we all rely on them and they imply that there is room for everyone in society. But just as tariffs ruin the international division of labor, taxes and similar domestic government interventionism destroy the domestic division of labor among people. This is illustrated by means of the ‘division of labor condition’, where taxes enter as a possible restriction to trade, thus creating a Darwinist society of the survival of the fittest. The least productive individuals and those who face the highest barriers to trade run the risk of ending up on the outskirts of society. The more productive ones will run the risk of overreaching as they are forced to perform more and more tasks themselves. The result is not only more home labor and more black markets, but also real barter and situations where nothing gets done at all. To restore the division of labor, and to make room for everyone who wants to participate in it, it is argued that removing barriers to domestic trade is the only possible option.

The publication refers to a Swedish version of the paper.

Johnsson, R. (2004). Taxation and Domestic Free Trade – The Ricardian Revolution. Ratio Working Paper No. 40.

Based on content

Working Paper No. 59. Entreprenörskap och egenfinansiering — om den privata förmögenhetsbildningens teoretiska och praktiska betydelse för entreprenörskapets omfattning
Working paperPublication
Johnsson, R.
Publication year

2004

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

Egenfinansieringen har stor betydelse för om människor ska ta steget till att bli entreprenörer. Det har fastslagits i en rad empiriska studier och ett välkänt forskningsresultat. Det är emellertid inte lika klart hur den teoretiska förklaringen till detta empiriska samband ser ut. De teorier som genom åren har framförts har snarast lett till slutsatsen att frågor runt entreprenörskapets omfattning är frikopplade från egenfinansieringen. Syftet med denna uppsats är att klargöra och renodla de teoretiska argumenten för varför egenfinansieringen spelar en så viktig roll och att klargöra hur hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet ser ut. Det avgörande teoretiska argumentet är att det alltid kommer att finnas informations-, perceptions-, tolknings- och utföranderelaterade problem som gör sig gällande så snart entreprenören söker extern finansiering. De samlade empiriska och teoretiska argumenten visar därför på egenfinansieringens avgörande betydelse för entreprenörskapets omfattning. Hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet kan allmänt sägas falla i två kategorier, (1) hinder för att bygga upp en förmögenhet respektive (2) hinder för en befintlig förmögenhets bevarande. Resultaten har viktiga policyimplikationer.

Working Paper No. 59. Entreprenörskap och egenfinansiering — om den privata förmögenhetsbildningens teoretiska och praktiska betydelse för entreprenörskapets omfattning
Working paperPublication
Johnsson, R.
Publication year

2004

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

Egenfinansieringen har stor betydelse för om människor ska ta steget till att bli entreprenörer. Det har fastslagits i en rad empiriska studier och ett välkänt forskningsresultat. Det är emellertid inte lika klart hur den teoretiska förklaringen till detta empiriska samband ser ut. De teorier som genom åren har framförts har snarast lett till slutsatsen att frågor runt entreprenörskapets omfattning är frikopplade från egenfinansieringen. Syftet med denna uppsats är att klargöra och renodla de teoretiska argumenten för varför egenfinansieringen spelar en så viktig roll och att klargöra hur hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet ser ut. Det avgörande teoretiska argumentet är att det alltid kommer att finnas informations-, perceptions-, tolknings- och utföranderelaterade problem som gör sig gällande så snart entreprenören söker extern finansiering. De samlade empiriska och teoretiska argumenten visar därför på egenfinansieringens avgörande betydelse för entreprenörskapets omfattning. Hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet kan allmänt sägas falla i två kategorier, (1) hinder för att bygga upp en förmögenhet respektive (2) hinder för en befintlig förmögenhets bevarande. Resultaten har viktiga policyimplikationer.

Working Paper No. 55. Economic Freedom in Sweden 1950-2002
Working paperPublication
Johnsson, R.
Publication year

2004

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Economic Freedom of the World Index (EFI) is presently available for the years 1970-2002 for Sweden. In this paper I present Swedish Economic Freedom Index (SEFI), an attempt to create a corresponding index for the period 1950-70. By combining EFI and SEFI, it is possible to see the changes in the economic freedom in Sweden for the longer period 1950-2002. On an aggregate level, the economic freedom seems to have been fairly constant 1950-80, then increasing somewhat 1980-95, but seems to have been falling slightly since 1995. The overall level is, however, rather moderate. The most conspicuous decline in economic freedom during the period is related to the size of government and it’s growth. A certain amount of stabilization has occurred in this area, but the overall level is still considerably lower than the already moderate level of 1950. The decline in economic freedom since 1995 is also associated with infringements of the freedom to exchange with foreigners. Only in one case has the economic freedom been increasing considerably from an earlier low level of economic freedom, namely when it comes to the less restricted foreign capital market exchange (i.e. possibilities to own foreign currencies, at home and abroad).

Show more