Working Paper No. 60 Trust and Growth in the 1990s: A Robustness Analysis
Bengtsson, M., Berggren, N. & Jordahl, H. (2005). Trust and Growth in the 1990s: A Robustness Analysis. Ratio Working Paper No. 60.
Bengtsson, M., Berggren, N. & Jordahl, H. (2005). Trust and Growth in the 1990s: A Robustness Analysis. Ratio Working Paper No. 60.
We conduct an extensive robustness analysis of the relationship between trust and growth for a later time period (the 1990s) and with a bigger sample (63 countries) than previous studies. In addition to robustness tests that focus on model uncertainty, we use Least Trimmed Squares, a robust estimation technique, to identify outliers and investigate how they affect the results. We find that the trust-growth relationship is less robust with respect to empirical specification and to countries in the sample than previously claimed, and that outliers affect the results. Nevertheless trust seems quite important compared with many other growth-regression variables.
Working Paper No. 60. Bengtsson, Michael & Berggren, Niclas & Jordahl, Henrik
2005
2021
Ekon. Debatt, 49, 30-41.
Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.
2020
2020
Enligt ekonomisk teori kommer fler att vara villiga att arbeta ju större den finansiella vinsten av att arbeta är. I Sverige är deltagandeskatten över 80 procent för normala lönelägen, vilket innebär att staten får den allra största delen av värdet av att någon börjar arbeta. Empirisk forskning ger stöd för att högre deltagandeskatt leder till lägre sysselsättning, med starkare effekter för kvinnor med barn. Med hjälp av denna forskning kan man dra slutsatser om jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt, som uppskattas till 94 000–180 000 personer.