Search

Working Paper No. 70. Annual Estimates of Swedish GDP in 1720-1800

PublicationWorking paper
Ekonomisk historia, Ekonomisk tillväxt, Företagandets villkor, Rodney Edvinsson
Working Paper No. 70.
Download

Abstract

For the period 1800 onwards, annual figures over GDP and GDP per capita for Sweden have been presented in different studies. For the 18th century no such annual series exist. The aim of this paper is to present annual data on GDP and GDP per capita in volume values for Sweden for the whole period 1720-1800. Only very rough estimates are provided, which are not based on any disaggregation of the different components of GDP. To estimate annual fluctuations, four different indicators are used: changes in the official accounts of harvests, marriage rates, the price of rye and import of un-milled grains. When investigating the long-term trends, the conclusion is that there was only a very modest increase in GDP per capita over the studied period. The growth of the GDP per capita became substantial not until the mid 19th century. However, GDP grew significantly during the studied period, but this growth mainly took the form of population growth. This in itself constituted a kind of technological progress, allowing a larger population per unit of land without a significant decrease in per capita production.

Edvinsson, R. (2005). Annual Estimates of Swedish GDP in 1720-1800. Ratio Working Paper No. 70.


Similar content

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Article (without peer review)Publication
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige
BookPublication
Grafström, J. & Sandström, C.
Publication year

2020

Published in
Abstract

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar
utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i
Sverige har förändrats över tid.
Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt
1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av
el, vatten och energi har stått still vilket innebär att
ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26
luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990
har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det
skett mer än en halvering.

The openness of open innovation in ecosystems
Article (with peer review)Publication
Öberg, C., & Alexander, A.
Publication year

2019

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578