Search

Working Paper No. 75. Bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna

PublicationWorking paper
Äganderätt, Företagandets villkor, Jan Jörnmark, Regleringar
Working Paper No. 75.
Download

Abstract

Uppsatsen behandlar äganderättsbegreppets förändring i den svenska hyreshussektorn. Särskild uppmärksamhet ägnas åt bostadsrättsinstitutets ställning och utveckling. Den täckta tidsperioden är 1900-talet, men ett särskilt utrymme ägnas åt 1970-talets utveckling. Från och med 1942 kom äganderättsbegreppet att spädas ut i sektorn, när hyres- och kapitalmarknadsregleringar i växande utsträckning tömde det på konkret innehåll. Viktiga institutionella förändringar genomfördes från och med 1969, vilka innebar att både bostadsrätts- och fastighetsmarknaden kom att fungera på ett effektivare sätt. Ett dynamiskt 1970-tal följde, när en omfattande legislativ aktivitet ägnades åt att begränsa vissa aktörers tillträde till de framväxande nya marknaderna. Effekten av lagstiftningen blev efterhand att bostadsrättsföreningars ställning jämförelsevis stärktes. Även bostadsrättsinstitutet har ägnats stor legislativ uppmärksamhet, men det har visat sig mycket svårt att hindra boendeformens fortsatta tillväxt. Slutligen diskuteras det möjliga sambandet mellan bostadsrättsformens utbredning och den återhämtning som skett i svenska innerstäder efter 1975. Slutsatsen är att ett starkt samband mellan äganderätt och städers attraktivitet förefaller finnas.

Jörnmark, J. (2005). Bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna. Ratio Working Paper No. 75.


Similar content

Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?
Article (without peer review)Publication
Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. & Hvarfner, K.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.

The openness of open innovation in ecosystems
Article (with peer review)Publication
Öberg, C., & Alexander, A.
Publication year

2019

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990
Article (with peer review)Publication
Eriksson, K., Ernkvist, M., Laurell, C., Moodysson, J., Nykvist, R. & Sandström, C.
Publication year

2019

Abstract

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.

Show more

Ratio is an independent research institute that researches how the conditions of entrepreneurship can be developed and improved.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578