Search

YH-utbildades effekter på företagen

PublicationReports
Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Kompetens för tillväxt, Kristine Persson, Sofia Herrström, Yrkesutbildning
YH-utbildades effekter på företagen
Download

Abstract

Det är väl belagt inom tillväxtforskningen att vägen till ökad effektivitet och innovationsförmåga i hög grad går via arbetskraftens kunskap och kompetens. En utgångspunkt är då att bättre utbildade och därmed mer kvalificerade arbetstagare lättare kan anpassa sig till nya villkor, och inte minst då ny teknik, samtidigt som de blir mer rörlig och lättare kan ta olika slags arbeten och arbetsuppgifter. Men vilken typ av utbildning och vilka slags erfarenheter har effekt?

I denna studie har vi undersökt hur yrkesutbildningen, särskilt yrkeshögskolans utbildningar (YH), bidrar till näringslivets och företagens produktivitet. En väsentlig skillnad mellan yrkeshögskolans utbildningar och andra jämförbara (yrkes)utbildningar är elementet av praktik som finns, alltså ”lärande i arbete”. Generellt sett skiljer sig YH från stora delar av den svenska utbildningsmodellen i och med att den är mycket närmare knuten till arbetslivet och har omfattande inslag av arbetsplatsförlagda moment och praktik.

I undersökningen har vi valt att jämföra effekterna av yrkesutbildning med akademisk utbildning vid universitet och högskola och gymnasieutbildning. Vi studerar om det finns skillnader i produktivitet i företag inom tillverkningsindustrin, förutom de allra minsta, under perioden 2001-2010. I den empiriska undersökningen jämförs produktiviteten hos anställda som har yrkesutbildning och en lämplig referensgrupp av andra anställda. Den modell vi använt oss av gav också möjlighet att undersöka effekterna av olika yrkesutbildningar vad gäller inriktning och längd.

Våra resultat visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor som har en annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet och två- respektive treåriga utbildningar ger därför generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Studiens huvudsakliga slutsats är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att personer som genomgått en tvåårig YH/KY-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Resultaten går i linje med tidigare forskning på området som visat att YH-utbildade har ett bra arbetsmarknadsutfall och, rimligen, därmed också borde vara produktiva i sitt arbete. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara inslaget av praktik i utbildningen – minst en fjärdedel av en YH-utbildning ska bestå av LIA, vilket borde ge effekt. Företagens medverkan i utbildningarnas utformning spelar troligtvis också in. Flera andra forskningsresultat på senare tid indikerar att företagens medverkan stärker relevansen och kvaliteten på utbildningarna, vilket på sikt också borde ge positiva ekonomiska effekter.

Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K. (2016). YH-utbildades effekter på företagen. (Kompetens för tillväxt, rapport nr 24). Stockholm: Ratio.

Based on content

YH-utbildades effekter på företagen
RapporterPublication
Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K.
Publication year

2016

Published in

Kompetens för tillväxt

Abstract

Det är väl belagt inom tillväxtforskningen att vägen till ökad effektivitet och innovationsförmåga i hög grad går via arbetskraftens kunskap och kompetens. En utgångspunkt är då att bättre utbildade och därmed mer kvalificerade arbetstagare lättare kan anpassa sig till nya villkor, och inte minst då ny teknik, samtidigt som de blir mer rörlig och lättare kan ta olika slags arbeten och arbetsuppgifter. Men vilken typ av utbildning och vilka slags erfarenheter har effekt?

I denna studie har vi undersökt hur yrkesutbildningen, särskilt yrkeshögskolans utbildningar (YH), bidrar till näringslivets och företagens produktivitet. En väsentlig skillnad mellan yrkeshögskolans utbildningar och andra jämförbara (yrkes)utbildningar är elementet av praktik som finns, alltså ”lärande i arbete”. Generellt sett skiljer sig YH från stora delar av den svenska utbildningsmodellen i och med att den är mycket närmare knuten till arbetslivet och har omfattande inslag av arbetsplatsförlagda moment och praktik.

I undersökningen har vi valt att jämföra effekterna av yrkesutbildning med akademisk utbildning vid universitet och högskola och gymnasieutbildning. Vi studerar om det finns skillnader i produktivitet i företag inom tillverkningsindustrin, förutom de allra minsta, under perioden 2001-2010. I den empiriska undersökningen jämförs produktiviteten hos anställda som har yrkesutbildning och en lämplig referensgrupp av andra anställda. Den modell vi använt oss av gav också möjlighet att undersöka effekterna av olika yrkesutbildningar vad gäller inriktning och längd.

Våra resultat visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor som har en annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet och två- respektive treåriga utbildningar ger därför generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Studiens huvudsakliga slutsats är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att personer som genomgått en tvåårig YH/KY-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Resultaten går i linje med tidigare forskning på området som visat att YH-utbildade har ett bra arbetsmarknadsutfall och, rimligen, därmed också borde vara produktiva i sitt arbete. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara inslaget av praktik i utbildningen – minst en fjärdedel av en YH-utbildning ska bestå av LIA, vilket borde ge effekt. Företagens medverkan i utbildningarnas utformning spelar troligtvis också in. Flera andra forskningsresultat på senare tid indikerar att företagens medverkan stärker relevansen och kvaliteten på utbildningarna, vilket på sikt också borde ge positiva ekonomiska effekter.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
ReportsPublication
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publication year

2021

Published in

Framtidens sjukvård och omsorg

Abstract

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Show more