Search

Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege

PublicationReports
Företagandets villkor, Jonas Olofsson, Kompetens för tillväxt, Yrkesutbildning
Från lärlingsutbildning till yrkescollege
Download

Abstract

Teknikcollege en bättre modell för en ny yrkesutbildning än lärlingsutbildning. Det konstaterar Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola, som i rapporten sammanfattar de förändringar som arbetslivet genomgår och de krav som en modern yrkesutbildning måste leva upp till.

Det finns ett växande missnöje med yrkesutbildningarna, som fortsätter att förlora attraktionskraft från såväl elevernas sida som företagens, konstaterar Jonas Olofsson.

– Teknikcollege är en bra modell för en ny yrkesutbildning inom gymnasieskolan, där arbetsmarknadens parter samverkar tillsammans med företag och skolor. Det talar för både uthållighet och utvecklingsförmåga. Denna modell, som växer fram underifrån, tillgodoser behovet av framtida kompetens med andra kvalifikationskrav, kombinerat med arbetsplatsförlagt lärande, bättre än andra alternativ, säger Jonas Olofsson.

Parterna tar i Teknikcollege gemensamt ansvar för innehållet i utbildning, som utformas tillsammans med utbildningsanordnarna och företagen. I vissa fall är företagen också utbildningsanordnare. Även synen på färdigutbildning måste förändras från att ensidigt fokusera på arbetsfärdigheter till bredare social förmågor. Framför allt behövs starkare inslag av kvalificerat arbetsplatsförlagt lärande.

Att Teknikcollege-modellen är efterfrågestyrd gör lärandet utvecklingsinriktat snarare än anpassningsinriktat. Arbetslivets förutsättningar är starkt förändrade och en framtida yrkesutbildning måste motsvara andra kvalifikationskrav. Medarbetarna måste vara mer flexibla och mångfaldigt kompetenta. En modern yrkesutbildning måste omfatta allmänna ämneskunskaper, odla förmågan till kritiskt tänkande, problemlösning, kommunikation och samarbete. Därför är det viktigt att parter och företag är med i utformningen av programmen.

Olofsson, J. (2015). Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege. Kompetens för tillväxt, rapport nr 18. Stockholm: Ratio.


Similar content

The openness of open innovation in ecosystems
Article (with peer review)Publication
Öberg, C., & Alexander, A.
Publication year

2019

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Municipally Owned Enterprises as Danger Zones for Corruption? How Politicians Having Feet in Two Camps May Undermine Conditions for Accountability
Article (with peer review)Publication
Bergh, A., Erlingsson, G., Gustafsson, A. & Wittberg, E.
Publication year

2019

Published in
Abstract

The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.

Migration and Occupational Careers: The Static and Dynamic Urban Wage Premium by Education and City Size
Article (with peer review)Publication
Korpi, M. & Clark, W.A.V.
Publication year

2019

Abstract

Using matched employer-employee full population data on regional migrants in Sweden, this paper addresses the question whether the urban wage premium, and ‘thick’ labour market matching effects, are to be found across all educational groups, and whether the population threshold for these types of effects varies by educational category. Estimating initial wages, average wage level and wage growth 2001-2009, we find similar wage premiums for all workers in the three largest metropolitan areas, but that there are distinct population thresholds for these type of effects, regardless of educational background. However, job search behaviour as explaining dynamic effects over time seems to pertain mostly to those with higher education.
Related content: Working Paper No. 256

Show more