Search

Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv

PublicationReports
Alexandru Panican, Arbetsmarknad, Arbetsplatsförlagt lärande, Jonas Olofsson, Kompetens, Kompetensförsörjning, Lärlingsutbildning, Ungdomsarbetslöshet, Utbildning, Yrkesutbildning

Abstract

Det politiska intresset för gymnasial yrkesutbildning och framförallt för lärlingsutbildning fortsätter att vara högt. Sedan 1990-talet har yrkesutbildningen i Sverige genomgått flera omfattande reformer. 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar. Hösten 2013 blev lärlingsutbildningen föremål för nya politiska initiativ. Intentionen var att genomföra ett systemskifte och lägga upp lärlingsutbildningen på samma sätt som i Tyskland och i Österrike. I januari 2014 föreslog regeringen en ny lag för att införa lärlingsanställning. Denna antologi är en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. De medverkande forskarna utgår ifrån sina respektive ämnesperspektiv och avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara. Bokens redaktör Alexandru Panican, fil. dr. och universitetslektor vid Lunds universitet, har medverkat i flera publikationer som handlar om yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden.

Panican, A. (red.) (2014).Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Stockholm: Dialogos förlag

Based on content

Valideringens Janusansikte
ReportsPublication
Panican, A.
Publication year

2016

Published in

Yrke-kvalifikation-rörlighet

Abstract

I rapporten Valideringens Janusansikte – Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser presenteras en kvalitativ intervjustudie med företrädare för branschorganisationer inom privat sektor som totalt representerar drygt hälften av samtliga sysselsatta i Sverige.

En slutsats är branschernas egna valideringssystem och den nationella referensramen SeQF kan leda till förbättrad kompetensförsörjning. Samtidigt innebär dessa system risker som kan leda till det motsatta resultatet, nämligen förvärra kompetensbristen och hindra etablering. Allt beroende på systemets utformning och förankring.

Processen för att utveckla gemensamma valideringssystem måste vara ”bottom-up” och branschförankrad för att bli legitim och ge positiva effekter. Samtidigt behövs centrala initiativ för att dessa system för att åstadkomma förbättrad kompetensmatchning, ökad rörlighet och ett synliggörande av arbetssökandes – däribland nyanländas – anställningsbarhet.

Rapporten är skriven inom ramen för projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet, som finansieras av den Europeiska Sociala Fonden, av Alexandru Panican, docent vid Lunds Universitet och Ratio – Näringslivets forskningsinstitut.

Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet
ReportsPublication
Panican, A.
Publication year

2015

Published in

Kompetens för tillväxt

Abstract

Ungdomsarbetslösheten bland unga under 25 år är sedan 1990-talet en stor utmaning. Detta samtidigt som övergången från skola till arbetsliv utgör en nyckeldimension vad gäller ungdomsarbetslöshet. En faktor som avgör denna övergång handlar om matchningen mellan gymnasial utbildning samt efterfrågade kunskaper på arbetsmarknaden. Sverige har en heterogen matchning, ungdomsarbetslösheten är hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval. Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet.

Studien finner att gymnasievalet upplevs som positivt. Skolvalfriheten anses göra det möjligt att välja utbildning utifrån egna kunskapsintressen samt bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål. Därutöver beskrivs teoretiska program i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesutbildningar som anses vara sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever. Yrkesinriktade elever har en nedvärderade syn på yrkesprogram också. De intervjuade anser också att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, utgör en mycket viktig dimension gällande framtida arbetsmarknadsetablering.

Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden tycks inte intressera eleverna. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig” även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb. Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet. Studiedeltagarna uppger att det är de själva som avgör valet. Empirin visar att valet av utbildningsinriktning (teoretisk eller yrkesutbildning) styrs till stora delar av den egna sociala bakgrunden. Valet av gymnasialt program och skola avgörs av eleven utifrån vad som bedöms vara en rolig utbildning.

Sättet att förhålla sig till skolvalfriheten utan hänsyn till arbetsmarknadsetablering underbygger matchningsproblem.

Valideringens Janusansikte
ReportsPublication
Panican, A.
Publication year

2016

Published in

Yrke-kvalifikation-rörlighet

Abstract

I rapporten Valideringens Janusansikte – Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser presenteras en kvalitativ intervjustudie med företrädare för branschorganisationer inom privat sektor som totalt representerar drygt hälften av samtliga sysselsatta i Sverige.

En slutsats är branschernas egna valideringssystem och den nationella referensramen SeQF kan leda till förbättrad kompetensförsörjning. Samtidigt innebär dessa system risker som kan leda till det motsatta resultatet, nämligen förvärra kompetensbristen och hindra etablering. Allt beroende på systemets utformning och förankring.

Processen för att utveckla gemensamma valideringssystem måste vara ”bottom-up” och branschförankrad för att bli legitim och ge positiva effekter. Samtidigt behövs centrala initiativ för att dessa system för att åstadkomma förbättrad kompetensmatchning, ökad rörlighet och ett synliggörande av arbetssökandes – däribland nyanländas – anställningsbarhet.

Rapporten är skriven inom ramen för projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet, som finansieras av den Europeiska Sociala Fonden, av Alexandru Panican, docent vid Lunds Universitet och Ratio – Näringslivets forskningsinstitut.

Show more