Sök

Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?

PublikationArtikel (utan peer review)
Christian Sandström, Financing of Innovations, Innovationspolitik, Jan Jörnmark, Klara Hvarfner, Martin Björklund

Sammanfattning

Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.

Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. & Hvarfner, K. (2019). Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?. Ekonomisk debatt, 2019(7), 67-70.


Liknande innehåll

Questioning the Entrepreneurial State
BokPublikation
Wennberg, K. & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i
Sammanfattning

Western economies are struggling to recover from a decade of Plagued by structural crises, an ongoing pandemic, high unemployment and sluggish growth. As progressively looser monetary and fiscal policies have not helped, both the EU and national governments have increasingly turned towards interventionist industrial policies. Mariana Mazzucato’s The Entrepreneurial State (2011) provided an intellectual justification for these efforts, and consequently gained popularity. The message was clear: in order to get more innovation, entrepreneurship, sustainable development and growth we need more government, not less. In this book, 30 international scholars address the core ideas underpinning the entrepreneurial state. We provide evidence of both historical and recent failures of “green deals” and similar efforts, while also developing novel directions for innovation policy. In many regards, this book is a warning: huge government schemes towards specific, noble outcomes have historically been plagued with failures. In sum, we argue that innovation policy needs to be inverted: instead of being specific and targeted, it needs to be broad and general, focusing on the general conditions for firms to operate. Instead of providing targeted support to certain firms, industries or even technologies, innovation policy needs to constructively deal with barriers to innovation, including the proactive handling of vested interest groups.

The book is open access and can be downloaded here.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
RapporterPublikation
Karlson, N. & Björklund, M.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578