Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

PublikationRapporter

Anställningsskydd, Arbetsmarknad, Georgios Sideras, LAS, Linda Weidenstedt, Lotta Stern, Sociologi

Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

Sammanfattning

Lagen om anställningsskydd är omdebatterad och skapar friktioner på svensk arbetsmarknad. Å ena sidan finns arbetsgivare som vill ha flexibla företag och rätten att leda och fördela arbetet för att främja verksamheten. Å andra sidan finns arbetstagare som vill ha trygga anställningar och rätt till en icke-godtycklig behandling. På aggregerad nivå får lagstiftningens avsedda och oavsedda konsekvenser förhållandevis mycket utrymme i debatterna såväl som inom forskningen, där studier exempelvis visar att ett strikt anställningsskydd hämmar företagens produktivitet. Mer sällan ställs frågan hur lagstiftningen tillämpas och upplevs fungera lokalt och i praktiken, det vill säga ute på företagen.

Den här studien syftar till att bidra med sådan konkret och lokal kunskap i syfte att undersöka avsedda och oavsedda konsekvenser av anställningsskyddets utformande i företagens dagliga verksamhet. Frågan undersöks genom tolv intervjuer med företagsledare i medelstora tillverkande företag med erfarenhet av att avsluta anställningar. Företagsledarna fick berätta om vad som hände, hur och när processen initierades, och när – men också hur – de upplevde att processen fungerade.

Resultaten visar att företagsledarna principiellt har en positiv inställning till anställningsskydd, men upplever att lagstiftningen inte fungerar väl i praktiken. Exempelvis står turordningsreglerna i konflikt med företagsledningens fokus på att vid arbetsbrist behålla rätt kompetens. Vidare menar de att avslut av anställningar på grund av personliga skäl är näst intill omöjligt.

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G. (2018). Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 7) Stockholm: Ratio.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen

RapporterPublikation

Stern, L. & Allstrin, S.

Ladda ner

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Working from home during lockdown: the association between rest breaks and well-being

Artikel (med peer review)Publikation

L., Leick, B., Weidenstedt, L. & Sütterlin, S. (2022).

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ergonomics, 1-11.

Sammanfattning

One of the challenges with working from home (WFH) is the question of its effect on health and well-being. The impact of home working on health has so far not been studied extensively. We address this gap by investigating the association between internal recovery, operationalised as rest break frequency (low, medium, and high) during the working day, on self-reported musculoskeletal pain, and post-work recovery symptoms in WFH knowledge workers (n = 382). The analysis showed that failing to take frequent breaks was associated with a dose-response increased risk of reporting headaches. For post-work recovery symptoms, failing to take rest breaks throughout the day was associated with an increased risk of reporting psychological fatigue, physical fatigue, and sleep problems, and a decreased risk of psychologically detaching from work and experiencing adequate rest. Our findings emphasise the importance of remote workers taking recovery breaks from work demands in the maintenance of health and well-being.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

Artikel (in press)Publikation

Stern, C., & Weidenstedt, L.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Sammanfattning

Sweden’s institutionalized employment protection legislation, ‘LAS’, is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law. Thus, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores intended and unintended consequences of LAS as experienced by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. From their point of view, the legislation’s institutional legitimacy is low, producing local cultures of hypocrisy and pretense. The article gives insights into how institutions aimed at specific, intended behavior sometimes end up producing unintended consequences fostering the opposite.

The article in total can be read here.

Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

Sammanfattning

Liknande innehåll