Sök

Arbetsmarknadens karteller Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssytemets historia.

PublikationBok
Arbetsmarknad, Christer Lundh, Karteller, Kollektivavtal, Konkurrens, Lönebildning, Svenska modellen

Sammanfattning

Arbetsmarknadens organisationer har skapats i ett sammanhang av konflikter och konkurrensbegränsning och de uppträder som karteller. Fackföreningarna är försäljningskarteller som försöker pressa upp lönerna genom att förhindra konkurrerande arbetare från att underbjuda kollektivavtalens minimilöner. Arbetsgivarföreningarna är inköpskarteller som försöker hålla lönenivån nere genom att förhindra konkurrens om arbetskraften. I denna bok studeras arbetsmarknads-organisationernas strategier under 1900-talet utifrån ekonomiska teorier om ofullständig konkurrens. Speciellt intresse ägnas frågorna om hur arbetsmarknadens organisationer har försökt motverka att kartellerna brutits ner, hur kartellerna ömsesidigt understött varandras strävanden, samt likheter och skillnader mellan privat och offentlig sektor.

Om man ser arbetsmarknadens organisationer som karteller, blir det lättare att förstå deras agerande och varför kollektivavtalssystemet fungerar som det gör. Sammantaget ger boken nya perspektiv på den svenska modellen samt reser en rad intressanta frågor inför framtiden. Christer Lundh är professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Lundh, C. (2008). Arbetsmarknadens karteller Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssytemets historia. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.


Liknande innehåll

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578