Sök

Bråkmakaren

PublikationArtikel (utan peer review)
Anders Gustafsson, Ekonomisk tillväxt, Företagandets villkor, Nationalekonomi, Paul Romer

Sammanfattning

Utdrag: Efter det att Paul Romer disputerade i nationalekonomi vid University of Chicago och Massachusetts Institute of Technology publicerade han två av de mest citerade artiklarna inom ämnet ekonomisk tillväxt. Tidigare forskning, framförallt av Robert Solow, hade visat att ekonomisk tillväxt beror på ökad produktivitet snarare än ökningar av mängden kapital eller mer arbete. Annorlunda uttryckt: vårt materiella välstånd beror på att vi arbetar smartare, inte hårdare. Problemet som kvarstod var att förklara varför produktiviteten ökar. Solow valde att helt enkelt bortse från frågan och lämna produktivitetsökningen som en oförklarad faktor i sin modell. Romer gav sig emellertid på uppgiften att förklara denna produktivitetsökning vilket gav upphov till de så kallade endogena modellerna och konstaterade då enkelt men briljant att idéer är annorlunda än vanligt kapital. Fysiskt kapital är begränsat på så sätt att två olika personer inte kan äta samma hamburgare samtidigt. Däremot är det fullt möjligt för samma två personer att båda kunna Pythagoras sats utan att det påverkar det andra.

Gustafsson, A. (2017). Bråkmakaren. Axess magasin, 8, 50–53.


Liknande innehåll

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Artikel (utan peer review)Publikation
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige
BokPublikation
Grafström, J. & Sandström, C.
Publiceringsår

2020

Publicerat i
Sammanfattning

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid. Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av el, vatten och energi har stått still vilket innebär att ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26 luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990 har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det skett mer än en halvering.

Hur många jobb med jobbskatteavdraget?
Artikel (utan peer review)Publikation
Lundberg, J.
Publiceringsår

2020

Publicerat i
Sammanfattning

Enligt ekonomisk teori kommer fler att vara villiga att arbeta ju större den finansiella vinsten av att arbeta är. I Sverige är deltagandeskatten över 80 procent för normala lönelägen, vilket innebär att staten får den allra största delen av värdet av att någon börjar arbeta. Empirisk forskning ger stöd för att högre deltagandeskatt leder till lägre sysselsättning, med starkare effekter för kvinnor med barn. Med hjälp av denna forskning kan man dra slutsatser om jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt, som uppskattas till 94 000–180 000 personer.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578