Sök

Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Arbetsmarknadsprogrammet, Danmark, Henrik Malm Lindberg, Johanna Grönbäck, Konfliktregler, Nils Karlson
Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip nr 10
Ladda ner

Sammanfattning

Danmark och Sverige liknar varandra på många sätt vad gäller arbetsmarknadens utformning. Självreglering genom partsöverenskommelser, starka partsorganisationer och täckande kollektivavtal präglar arbetsmarknaden i båda länderna. Det finns också likheter i hur konfliktreglerna är utformade. Grundregeln i Danmark, liksom i Sverige, är att stridsåtgärder får vidtas av organisationer på båda sidor i syfte att nå en uppgörelse som löser den pågående intressetvisten parterna emellan. Fredsplikt råder vid undertecknade kollektivavtal, med undantag för sympatiåtgärder vid andra lovliga konflikter.
En betydelsefull skillnad mellan länderna är att Danmark har en överordnad proportionalitetsprincip som används för att avgöra om en stridsåtgärd är lovlig eller inte. Sverige saknar en sådan princip och har i det avseendet en mer långtgående konflikträtt. I Danmark uttolkas proportionalitetsprincipen av den partssammansatta arbetsdomstolen Arbejdsretten, vars domar ligger till grund för den praxis som utvecklats. Vid tvist om en varslad konfliktåtgärds proportionalitet kan Arbejdsretten ta upp frågan inom en vecka, och således bedöma konfliktens lovlighet innan den har brutit ut.
Proportionalitetsprincipen handlar om att göra en intresseavvägning och består av flera olika delar eller dimensioner. Vår tolkning är att man inom dansk konflikträtt med hjälp av proportionalitetsprincipen i huvudsak tillämpar två typer av bedömningar för att avgöra stridsmedlens lovlighet:

Är syftet, dvs. målet, med konflikten rimligt (har den ett ”rimeligt fagligt formal”)? Häri ryms frågor om konflikten syftar till att teckna kollektivavtal, om kravet är riktat mot relevant motpart, om kravet berör faktiskt arbete, om parten som tar till stridsmedlet har ett rimligt fackligt intresse i frågan och om överenskommelsen man söker angår arbetsvillkoren.
Är medlet, dvs. konfliktåtgärden, rimligt i förhållande till syftet och den skada som åtgärden kan orsaka? Häri ryms frågor om huruvida konfliktåtgärdens omfattning och karaktär i sin helhet är rimlig i relation till målet med konflikten och dess effekter på motpart och tredje man, såsom exempelvis de drabbades näringsfrihet, föreningsfrihet och fria rörlighet.

Vid bedömning av en sympatiåtgärds lovlighet gäller att ju större betydelse primärkonflikten har, desto större utrymme finns att bedöma sekundärkonflikten som lovlig. Det görs även en proportionalitetsavvägning mellan å ena sidan det intresse arbetsgivaren i sekundärkonflikten har av att få fredsplikten respekterad och å andra sidan fackets intresse av att kunna visa stöd och solidaritet med den primära konflikten. Vid denna bedömning är det av betydelse om sekundärkonflikten har faktisk möjlighet att påverka den primära konflikten. Om så inte bedöms vara fallet anses hänsynen till fredsplikten större.

Grönbäck, J., Karlson, N. & Malm Lindberg, H. (2019). Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Forskning till tusen. Ratio 2002-2022
BokPublikation
Grönbäck, J. & Johnson, A.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Ratio grundades år 2002 som ett fristående tvärvetenskapligt forskningsinstitut med fokus på hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras. Sedan dess har det forskats till tusen och i oktober 2021 publicerades dessutom Ratios publikation nummer 1 000.

I den här skriften uppmärksammas några av de tusen publikationerna, dess författare och implikationer, ihop med det faktum att Ratio år 2022 firar 20 år.

Rätt att välja. Framtidens vård och omsorg
BokPublikation
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Dialogos förlag

Sammanfattning

Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.

I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578