Sök

Effekter av utbildning i entreprenörskap

PublikationRapporter
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Entreprenörskap, Karl Wennberg, Kompetens, Niklas Elert, Ung företagsamhet, Utbildning
effekter_av_utbildning_i_entreprenörskap
Ladda ner

Sammanfattning

Ung Företagsamhet har i över trettio år hjälp ungdomar att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Under ett läsår får eleverna starta, driva och avveckla ett UF-företag med stöd av lärare och rådgivare från näringslivet. Förmågan att samarbeta, lösa problem, fatta beslut och ta ansvar för sitt handlande utvecklas. Vad ger denna form av entreprenörskapsutbildning och vad händer i ett långsiktigt perspektiv med UF-företagarna?

Rapporten ger ett tydligt svar. De som drivit UF-företag under sin gymnasietid har senare i livet en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst och blir oftare chefer än kontrollgruppen. Vi ser även att UF-företagande ökar sannolikheten att bli företagare och att inkomsten i dessa företag är högre än i kontrollgruppen.

Wennberg, K. & Elert, N. (2013). Effekter av utbildning i entreprenörskap – en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande. Ratio.


Liknande innehåll

Questioning the Entrepreneurial State
BokPublikation
Wennberg, K. & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i
Sammanfattning

Western economies are struggling to recover from a decade of Plagued by structural crises, an ongoing pandemic, high unemployment and sluggish growth. As progressively looser monetary and fiscal policies have not helped, both the EU and national governments have increasingly turned towards interventionist industrial policies. Mariana Mazzucato’s The Entrepreneurial State (2011) provided an intellectual justification for these efforts, and consequently gained popularity. The message was clear: in order to get more innovation, entrepreneurship, sustainable development and growth we need more government, not less. In this book, 30 international scholars address the core ideas underpinning the entrepreneurial state. We provide evidence of both historical and recent failures of “green deals” and similar efforts, while also developing novel directions for innovation policy. In many regards, this book is a warning: huge government schemes towards specific, noble outcomes have historically been plagued with failures. In sum, we argue that innovation policy needs to be inverted: instead of being specific and targeted, it needs to be broad and general, focusing on the general conditions for firms to operate. Instead of providing targeted support to certain firms, industries or even technologies, innovation policy needs to constructively deal with barriers to innovation, including the proactive handling of vested interest groups.

The book is open access and can be downloaded here.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578