Sök

En ny svensk modell: vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering?

PublikationBok
Arbetskraftens rörlighet, Centralisering, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Lönebildning, Nils Karlson, Svenska modellen
Karlson och Lindberg, En ny svensk modell
Ladda ner

Sammanfattning

Hur kommer det sig att den svenska modellen är stadd i förändring? Vilka är den svenska modellens särdrag och vilka följder får de för konfliktmönster, löneutveckling, arbetslöshet och ekonomins utvecklingskraft? Kan man verkligen tala om en entydig svensk modell? Om inte, hur har den då förändrats över tid? Och hur ser en ny svensk modell ut? I En Ny Svensk Modell som är slutrapport i forskningsprojektet Staten och arbetsmarknaden –om konfliktregler och utvecklingskraft, presenterar Nils Karlson och Henrik Lindberg ny forskning om den svenska modellens framväxt, förtjänster, brister och framtid. I centrum för analysen står det förändrade samspelet mellan stat och arbetsmarknadens parter i en tid präglad av globalisering, nytt ekonomiskt värdeskapande och utveckling mot ett tjänstesamhälle.

Ett viktigt resultat i boken är att den svenska arbetsmarknadslagstiftningen framtvingar en skadlig centralisering av svensk lönebildning som förhindrar ny sysselsättning och en långsiktigt god löneutveckling. Vidare presenteras flera möjliga, mer eller mindre önskvärda, framtida utvecklingsvägar för den svenska modellen.

Karlson, N. & Lindberg, H. M. (2013). En ny svensk modell. Vägval på arbetsmarknaden – sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering? (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.


Bokens första upplaga gavs ut 2008 på Norstedts förlag. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.


Liknande innehåll

Rättssäkerhet, tjänstemannaaktivism och skogsnäringens utveckling
RapporterPublikation
Karlson, N., Åkesson, N., Grafström, J.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.

Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.

Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.

I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.

I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.

I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578