Sök

A European Flavour For Medicare; Learning from experiments in Switzerland and Sweden

PublikationRapporter
Företagandets villkor, Mattias Lundbäck, Sjukvård
mli_europeanflavourformedicare_final
Ladda ner

Lundbäck, Mattias. (2013) ”A European Flavour For Medicare; Learning from experiments in Switzerland and Sweden”, MacDonald-Laurier Institute.

Introduction

Nearly every developed nation employs a series of policies intended to achieve universal coverage for health care insurance for its population. While the overarching aim of universal health insurance is common among developed nations, the policies guiding its achievement vary considerably. At one end of the spectrum, government is intimately involved in both the financing and delivery of universally accessible health care while the private sector’s role is limited. At the other end of the spectrum, government focuses on a regulatory approach while playing a relatively smaller role in the operation of the health care system. Most others fall in between.


Liknande innehåll

Sjukronorsreformen: Reformen som formade svensk sjukvård
RapporterPublikation
Lahtinen, E., Lundbäck, M., & Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning över Sjukronorsreformen, över reformens mål, samt över den politiska och ideologiska kontext som föranledde reformen och hur den tog sig uttryck i den samtida politiska debatten. Vi kommer även att diskutera konsekvenserna. Studien baseras på sammanställningar av tidigare forskning, på riksdagsdebatten som ägde rum vid godkännandet av reformen och på betänkanden från de offentliga utredningar som publicerats före och efter reformen, samt på delar av den debatt som följt.

Nederländernas sjukvårdssystem – Försäkringar, experimentlust och privata utförare
RapporterPublikation
Lundbäck, M.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Trots att svensk vård och omsorg enligt internationella jämförelser håller hög kvalitet, finns väl kända problem när det gäller exempelvis tillgänglighet, servicenivå och fungerande vårdkedjor. På längre sikt finns dessutom stora utmaningar med en åldrande befolkning, kostsamma behandlingsmetoder och förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg. Därtill har coronakrisen skapat en betydande vårdskuld som ställer ytterligare krav på ökade resurser och förbättrad effektivitet. Detta gör att det behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska kunna finansieras och organiseras för att kunna finna lösningar på de utmaningar som finns.

Nederländerna är här ett intressant exempel, vars sjukvårdssystem delvis har en liknande bakgrund som Sveriges, men där finansieringen baseras på försäkringar som medborgarna kan välja mellan. Utförarna är i betydligt större utsträckning privata och/eller ideella. Nederländerna har en mindre sammanblandning mellan finansiering och utförande än i Sverige.

Både Nederländerna och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som länderna, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Nederländerna till ett intressant land att dra lärdomar från. Exemplet visar att det går att kombinera en jämlik vård med försäkringslösningar och ett stort mått av valfrihet.
Problemen som möter Nederländerna är i vissa avseenden snarlika de svenska. Balansen mellan rättighetslagstiftning (LSS) och skyldighetslagstiftning (Socialtjänstlagen) är en aktuell fråga och föremål för förändringar och diskussion. Samtidigt är det tydligt att Nederländernas sjukvård överlag inte ter sig avsevärt dyrare eller sämre än svensk sjukvård – den presterar lika bra enligt mätningar och man lägger något mindre resurser på sjukvård i förhållande till BNP jämfört med Sverige.

Syftet med denna rapport är att empiriskt beskriva det nederländska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.

Rapporten kommer i första hand att studera primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende, samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
RapporterPublikation
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Framtidens sjukvård och omsorg

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578