Sök

EU:s förändrade utstationeringsdirektiv– Socialt skydd eller förtäckt protektionism?

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, EU, Felinda Wennerberg, Juridik, Nils Karlson, Statsvetenskap, Tjänstesektorn
EUs förändrade utstationeringsdirektiv
Ladda ner

Sammanfattning

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att tillämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.

Rapport nr 8:EU:s förändrade utstationeringsdirektiv – Socialt skydd eller förtäckt protektionism?, ISBN: 978-91-983025-8-5

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att til lämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.


Liknande innehåll

Rätt att välja. Framtidens vård och omsorg
BokPublikation
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Dialogos förlag

Sammanfattning

Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.

I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578