Sök

Financial crises and industrial development: The new Swedish model

PublikationBokkapitel
Andreas Stephan, Finanskris, Företagandets villkor, Industri, Svenska modellen

Sammanfattning

As a small export-oriented country Sweden’s economy is more exposed to international economic crises than larger economies are. Compared to many other countries’ economies, Sweden’s economy recovered quickly from the last financial crisis of 2008/2009. Domestic banks did not experience severe trouble nor did government deficits increase to irresponsible levels. The long-term negative trend of employment in the manufacturing industry accelerated during the crisis, but has also recovered to some extent, thanks to a positive productivity growth which is among the highest in Europe.

The foremost reason that Sweden mastered the last crisis better than most other European countries is that Sweden learned from her experience with the severe financial crisis 15 years before. Since the crisis in the 1990s, there have been ongoing discussions about how to reform Sweden and how to make it less vulnerable to future crises. Many reforms have been implemented since the mid-1990s in almost all areas of the welfare state. Major actors in Sweden, in response to the previous crisis, have identified the importance of having positive industrial relations. The manufacturing sector is seen as one of the main pillars of the national wealth in Sweden. Because it is so important for the Swedish economy, labor market parties have agreed to take a long-term perspective to secure Sweden’s international industrial competiveness. This shows that also the new Swedish model is heavily rooted in the long-standing Swedish tradition of consensus-based labor market models.

Stephan, A. (2015). “Financial crises and industrial development: The new Swedish model”. I F. Gerlach, M. Schietinger, & A. Ziegler (red.), A strong Europe – but only with a strong manufacturing sector: Policy concepts and instruments in ten EU member states(s. 276-295). Düsseldorf: Schüren Verlag.


Liknande innehåll

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Den svenska modellens framtid
BokPublikation
Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i
Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578